Tre härliga veckor i Parga. Del 1.

Nu är vi hemma efter tre härliga veckor i Parga. Under dessa veckor hade vi rejält åskväder och störtregn vid tre tillfällen, något man kan ta när man är borta såpass länge :-) Vi bodde på Alexis på höjden mellan Valtosstranden och Parga. Det var helt OK, städning dagligen. Fräscha gärna upp skoltyskan eftersom paret som har hotellet inte pratar särskilt mycket engelska :-)

Hyrde moppe alla tre veckorna av Antonis uthyrning i hotellet bredvid. Finns även moppe att hyra längre upp i backen när man går in mot stan. Med moppen besökte vi följande stränder: Lichnos och Agiannakis "söder" om Parga, Sostia, Sarakiniko, Karavostasi och Agia Paraskevi "norr " om Parga. Agia Paraskevi besökte vi när vi var upp till Syvota, som verkade vara en lugn och lite exklusivare by.

Lichnosstranden.

Utsikt från Ali Paschas borg dit vi kom efter att vi trott att vi åkt fel för att komma till Sarakinikostranden... Vi tog till höger i korsningen i Anthoussa och det var ju faktiskt rätt...

Sostia Beach dit vi kom efter att ha besökt Ali Paschas borg och trodde vi skulle åka igenom Anthoussa för att komma till Sarakiniko… Klassisk Grekisk grusväg med stora stenar, inte populärt hos moppeuthyraren…

Sostia Beach, tilltugg till eftermiddagens ouzo fixat.

Genom olivlundarna på väg hem från Sostia.

Sarakiniko Beach, man tar höger i korsningen i Anthoussa, passerar avfarten till byn Trikorfo (den avfarten tar man till Ali Paschas borg) och passerar också den första avfarten till Agia. På vänster sida finns efter en nedförsbacke skyltar mot Sarakiniko.

Sarakiniko Beach, lunch på Taverna Agali ovanför stranden. Mums!

Karavostasi Beach, utsikt från tavernan där vi gärna velat äta fisk men getingarna svärmade i mängder kring de som gjorde det. Stranden ligger efter Sarakiniko, på vägen mot Perdika och Syvota.

Agiannakis Beach, här fanns inga solstolar men liten kantina fanns där man kunde köpa dricka och något att äta. Ett lugnt och fint ställe. Ligger efter Lichnosstranden på väg mot stora vägen som går till Preveza.

Hamnen i Sivota.

Resebrevet fortsätter »