[CarinaN]

Den här tråden är intressant att följa. Eftersom jag själv har ett utvecklingstört/funktionshindrat barn så ligger naturligtvis den här frågan mig extra varmt om hjärtat.

Jag har också reagerat på att man nästan aldrig ser barn och vuxna med funktionshinder i Grekland (och i många andra länder också förstås). Dessa länder har ju heller inte kommit alls långt med att anpassa offentliga platser för att underlätta för rullstolsburna och andra rörelsehindrade personer.

Man blir ledsen och beklämd när man hör sådana exempel som i inlägget ovan, att man fortfarande har en så uråldrig syn på hur man ska behandla människor med olika typer av handikapp.

Jag är oerhört tacksam över den hjälp och det stöd som man får här i Sverige. Det stöd vi får gynnar både min sons utveckling och hjälper oss föräldrar att orka med det arbete man trots allt har när man har ett barn som behöver hjälp med allt i sin vardag. Och Emil får följa med oss överallt, både för att det är handikappanpassat nästan överallt och för att vi känner att det svenska samhället är öppet för människor som är annorlunda - i de allra flesta fall. Att ha med sig ett utvecklingsstört barn på olika tillställningar kan vara mycket intressant. Till att börja med är folk lite blyga och tillbakadragna, men efter ett tag blir det snarare så att det är Emil som lättar upp stämningen och många visar intresse och vågar ställa frågor.

Jag tror säkert att om vi tog med oss Emil till Grekland så skulle vi bli vänligt bemötta överallt. Men det skulle vara jobbigt att kånka omkring med en rullstol därnere med höga trottoarkanter, trånga dörrar mm. Dessutom gillar inte Emil värme och trivs inte med att sova på nya platser. Han föredrar dagsutflykter här hemmavid på semestern! Så våra Greklandsresor gör vi när Emil bor på sitt helt suveräna korttidsboende två veckor på sommaren. Detta är också så fantastiskt!! Att vi föräldrar får detta stöd!

Carina - stolt mamma till världens mysigaste kille!