[Monica P]

Hej, Solen! Det som gör det omöjligt att svara är att du inte säger om du vill ha mer besked om just din pappas grav, eller allmänt om reglerna i Grekland.

När någon dör här sker begravningen oerhört snabbt, man kan förstå varför, men det gör det svårt för avlägsna släktingar och vänner att vara med. Sen har man minnessammankomster med olika tidsintervall.

På landet och öarna har man oftast familjegravar, ibland vackert smyckade, ibland överdådigt (lite skrytsamt) prydda med allt möjligt från blommor, foton, helgonbilder till marmorstatyer och jag vet inte vad. Den som har råd låter hägna in graven med marmor och ytan täcks av en marmorskiva eller, som är vanligt här där jag bor, av rundslipade stenar. Förr plockade man väl själv på stränderna, men nu kan man köpa färdigslipade.

Om man inte har någon familjegrav, men vill ha en, går det att köpa ett utrymme. Här på Kalymnos kan man vända sig till dem som gör marmorarbetena, eller till prästerna, för att få veta mer. Hur man gör på andra håll vet jag inte alls.

I storstäderna, där utrymmet inte räcker till för alla som avlider, får man ha en gravplats i några år, sen tas benfragmenten upp, tvättas i vin och läggs i Osteothiki i lådor med namn på. Den seden kan förefalla makaber för oss nordbor som har andra vanor. Dock är det verklighet här.

Kremering har först på senare år blivit tillåten, grekiska ortodoxa kyrkan tycker att det strider mot dogmen men har fått ge med sig eftersom det är så många som krävt ändring. Det är fortfarande brist på krematorier.

Hoppas detta ger dig lite substans , men bäst är det om du pratar med någon på Kreta.