Har du nånsin tänkt på hur många olika sätt vi hälsar på? Massor, faktiskt, med ord och gester. Många sätt går hem i alla länder medan man ibland skickar små diskreta signaler som kanske bäst förstås av någon som vuxit upp i samma kulturkrets.
I Sverige eller Pakistan, i Mexiko eller på Samoa tror jag nog att en glatt vinkande person bemöts på liknande vis. En glad hund viftar med hela kroppen. Det är ett globalt hälsningssätt.
Olika smågester och miner skiljer sig förstås mer och uppfattas annorlunda beroende på var man är. I Grekland är det till exempel helt olämpligt att sätta upp handen mot någon med handflatan utåt. Det skulle dock inte förvåna mig om det nån annanstans anses som hövligast möjliga gest!
Även tilltal och tillrop varierar och vi lär oss från spädbarnsåldern att tolka och fatta dessa rätt. Fascinerande, minsta barn kan det här väldigt tidigt.
Några exempel från min grekiska vardag.
En vanlig dag stiger jag upp i sjutiden. Då har Grizoulis redan i en halvtimma suttit på förnsterbrädan och försökt övertala mig att släppa in honom : "Godmorgon! Det är morgon! Vakna! Jag är hungrig! Sätt fart! Godmorgon!" -och så fort han får komma in gnider han sig mot mina ben så han nästan välter mig. Han får en hälsnings-smekning över ryggen.
-Hälsar "Kalimera" på svärmor, får "kalimera koritsi mou" tillbaka.
Sätter mig med morgonkaffet på verandan. Hälsar "Jasou, Leo" till min hyresvärd som har varit på morgonpromenad.
-Han svarar "Kalimera, ti kanis, kala, kala?".
-Jag vinkar en morgonvink åt grannfrun två hus högre opp i backen.
-Hälsar "kalos ton" åt min man som kommer ut med sin kaffekopp.
-Han grymtar något till svar.
Åker och handlar.
-Ropar "jahara" åt tanterna vid busshållplatsen.
-Stor vink åt Frank på sin balkong. Han ropar "Jaaaa!" -Hans hundar morgonskäller.
-"Jasas pedia" åt några skolbarn jag känner.
-Träffar prästen utanför affären. Hälsar "Ti kanete, kala?"
-Handhälsar på en äldre man med sirligt maner inne på affären: "Kalimera,kirie , pos isthe, ti kanei i kiria, kala eine, i ikogenia sas, ola kala? Bravo, bravo, cheretismata!"
Träffar en svensk bekant vid osthyllan- "Nämen HEJ, hur är det, hur mår ni, hur går det med hantverkarna " osv. "hej då, vi ses, hör av dig, hälsa gubben!"
Åter på väg med moppen.
-Vinkar med två fingrar åt killen som släpper fram mig vid utfarten.
-Nickar åt den mötande bilisten som saktar in där det är trångt.
-Blinkar och ler åt en blyg kille som jag känner lite grann.
-Hytter med fingret åt en som svänger in tvärt framför mig.
På kvällen träffar jag fler bekanta -"Kalispera!"
När vi skiljs åt blir det förstås "Kalinichta!" från alla håll.
Man hälsar "Kali evdomada!" = god vecka!
"Kalo mina!" = god månad!
"Kales spoudes!" =goda studier!
"Kalo taxidi! = lycklig resa!
"Kali anarosi!" =måtte du bli frisk!
" Kali andamosi!" =vi ses igen!
"Cherete" är ett artigt ord, lite gammaldags. = till glädje.
" Charika" svarar man vid presentationer = jag gläder mig.
Det finns förstås en massa andra sätt att hälsa på. I umgänget med andra behöver vi kontaktord och gester.
-