Hej!
Tack för det trevliga och lärorika inlägget! Får mig att minnas när jag de första gångerna vågade säga något på grekiska på resorna och när jag på samma gång lärde sonen det lilla jag kunde. Det får mig på så gott humör varje gång jag hör sonen säga något på grekiska på våra resor
. Det är något som jag, han själv och omgivningen verkligen uppskattar. Vilket bemötande han får när han kan svara "kalimera", "kalinichta", "jassu", "efcharisto", "parakalo" mm. Bland det sötaste som han snappat upp någonstans är nog "Jassu jaa
", som han glatt ropar ibland! Språk och gester är nog fascinerande, kommunikation överhuvudtaget!
Kalinichta, P