[Charleston]

Ja, jag vet inte om jag måste tillägga detta, men framträdandet verkar förstås ha varit näst intill magiskt. Cohen fick gå på mitt i natten, efter Hendrix. Pga en massa strul med allt från teknik till publikbråk var det näst intill upploppsstämning. Men Leo och hans näst intill helt akustiska kompband lyckas förstås lugna ner publiken, som (vad det verkar, i alla fall) andäktigt tar in hela hans framträdande.
/Thomas (som även är ett stort Hendrix-fan, faktiskt i ännu högre grad än Cohendito)