[Louisa]

For att ta det hela lite fran borjan sa ar det sa har: Det finns offentliga sektorn och sa finns det privata sektorn. Fram tills nu sa har den offentliga sektorn varit en drom : bra formaner, ledighet minst 7 veckor om aret och lag pensionsalder (alldeles for lag), ingen risk att bli avskedad.

Sen har vi privata sektorn. Som kanns nastan som att den star utanfor lagen. Daligt betalt, langa arbetsdagar, ledigt 4 veckor om aret, hogre pensionsalder.

De som fatt jobb inom offentliga sektorn har haft valdig tur, och det ar manga som gar i pension nar de ar 40-50 ar vilket ar helt absurt. For att inte tala om de pengar som de far nar de gar i pension (s.k. efapax) som inte sallan ligger pa en-tva miljoner kr. Men jag maste poangtera att det ar fler anstallda i den privata sektorn an vad det ar i den offentliga och det anses i allmanhet vara valdigt svart att fa en anstallning inom den offentliga sektorn.

Jag haller med Katerina om att det ar manga som klagar av de som inte borde klaga, jag ar verkligen helt trott pa det. Det beror val pa att de jamfor med hur det var forr.

Kanske ska tillaggas dock att ga i pension vid 65 i Sverige ar inte riktigt samma sak som att ga i pension vid 65 i Grekland, da i genomsnitt jobbar de fler timmar om aret i Grekland och har mindre ledighet. Da blir det ju ocksa jobbigare och mer slitsamt for aldre att arbeta.

Jag tycker att det ar helt ratt att hoja pensionsaldern, hoja skatter och motarbeta korrumptionen. Dock ar jag emot att sanka loner, det ar inte ratt vag att ga, jag skulle inte ens tro att det lonar sig ekonomiskt. Om folk inte har pengar att handla for sa ar det ju daligt for ekonomin, eller?