Så varför vill man i Sverige se ut som någon som plockar ris i solen, och svettas o lider, dessutom till lägsta lön ?
Detta var din frågeställning: bara den är ju problematisk, om vi nu vill problematisera.
För det första , vad förväntar du för svar på den frågan? Jag skriver detta i stor ödmjukhet, för frågeställningen är intressant, inte minst i våra dagar, beroende på vem som har möjlighet att resa.
Det du beskriver är människor som för en oerhört stor ansträngning får ihop en oerhört liten summa för sin försörjning. De kan inte styra över vilken ev. solbränna de får. Det är nog deras minsta problem.
Historiskt sett är detta en klass fråga, de finare, högre klasserna, valde att hålla sig från solen för att visa att de inte behövde arbeta ute , i solen.
Som bekant är det inte så idag, snarare tvärtom. Ett tecken på att vi kan vara ute på vår fritid, gärna utomlands.
Om vi är i Grekland så är en konsekvens av det att vi blir solbrända, mer eller mindre, beroende av vårt pigment. Själv har jag den ev. fördelen, beroende på hur man ser det, att jag blir brun. Vad vi gör är ju individuellt. Vi vandrar mycket, vilket innebär att vi vistas i solen vilket gör att vi blir solbrända. Sen om vi ligger på stränder för att sola är väl upp till var o en. Själv har jag med år och erfarenhet lärt mig vad jag vill o klarar av av med stränder o solning. Älskar att bada o då är det klart att vara på strand ingår i det.
Om du refererar till ett kolonialtänkande så är det givetvis fint att inte vara solbränd, men nu är vi ju ett resande folk.
Svårt att var i tex. Grekland o inte bli solbränd.