[Arne]

Nja, det är en lång historia liggandes åtskilliga år tillbaka i tiden. Så här var det. Vi lämnade Fourni en morgon för överfärd till Lipsi och vårt första besök på ön. Fourni saknade då bankomat och vi voro icke stadda i kassa när vi kom till Lipsi. Vi avsåt sätta oss ned å taverna att klyva en retsina samt skulle Arne ta sig till bankomatbunkern i hamnen att fylla på kontantkassan.

Värmen var redan på förmiddagen hård, och värre skulle det bli. Nu överföllo emellertid ett antal kvinnliga rumsraggare oss vilt viftande med kolorerade bilder av mer eller mindra bra rum. Vi förklarade att vi först skulle fixa pengar, klyva retsinan, samt därefter, men först då börja kolla upp härbärge inför natten. Damerna kunde ingen engelska alls, ej heller tyska eller franska och begrep ej att vi ville vara i fred.

Alltnog, Arne tog turen att plundra bankomaten och åtföljdes under denna manöver av fyra damer på moppar ut och tillbaka till tavernan.

Vi hade kollat om det fanns något Hotell med AC, men det fanns bara ett och där var det fullt. Efter visst sonderande följde Arne så med en madame upp till husen på höjden där det visst skulle finnas AC.

Fint stort rum, gemensamhetsaltan utanför och en vidunderlig utsikt över ön och hamnen. Men AC då?? Kommer strax, och det gjorde den!!! En minimal bordsfläkt!!!!!

Arne gav upp, hyrde rummet för en natt samt hämtade Hustrun och packningen nere vid hamnfiket.

Så togo vi under eftermiddagen en promenad lägngs hamnstråket. Där fann man mängder av gamla rostiga pråmar vilka föreföll lämnats därstädes i samband med den tyska ockupationen 1941....

Värmen hårdnade. Nu dryga 35 i skuggan. Vi spisade middag på en taverna uppe vid det närbelägna torget och gick sedan att natta oss på rummet.
Natta?? Sova?? Som strålade hela dagens ackumulerade solvärme ut ur stenväggarna på detta rum. 42 grader inomhus.. Alla fönster och altandörren öppnades för svalka och in kommo myggen i hordar.

Framåt femtiden började så grusbilar på lågväxel köra på vägen utanför.

Ja, det räcker nog nu. Ned till hamnen vid åtta att ta första bästa flytetyg iväg från Lipsi. Så var det med det. Men sett i backspegeln var det naturligtvis en hel räcka med olyckliga omständigheter som samverkade och ledde till den nu klassiska devisen om lipsi.

Arne