|
|
|
|
#1
2021-06-15, 13:53
|
||||
|
||||
Sandpapper från Naxos
 En av smärgelgruvorna på Naxos. Moutsouna ligger på östra Naxos cirka 11 kilometer från Apiranthos. Moutsouna var tidigare mest känt för sina smärgelgruvor, idag är det annat som lockar. Smärgeln (Emery) användes bland annat för tillverkning av sandpapper, i min ungdom var många sandpapper märkta med Naxos. Smärgeln forslades från gruvorna via en linbana ner till Moutsouna. Linbanan finns kvar än idag som ett slags monument över industrialismen på Naxos. AB Svenska Naxos hade fler än 400 anställda för många år sedan. Läs mer om Naxos berömda sandpapper här. 
|
|
#2
2021-06-15, 16:41
|
||||
|
||||
|
Sv: Sandpapper från Naxos
Från Runeberg.org
http://runeberg.org/tektid/1941b/0014.html http://runeberg.org/tektid/1941b/0015.html Teknisk Tidskrift / 1941. Bergsvetenskap 8 febr. 1941 Utvecklingsmöjligheter för en industri för smärgel-skivor och stora kvarnstenar i Grekland. Grekland äger i sin Naxossmärgel en av de rikaste smärgelföre-komsterna i världen utan att man där utnyttjar denna naturrikedom. Man exporterar nämligen direkt den brutna obearbetade smärgeln, och de för industrien nödvändiga smärgelprodukterna importeras i sin tur från utlandet till flerfaldigt höjda priser. Talrika hittills i utlandet gjorda förädlingar av smärgeln (rening, målning etc.), vilka äro fullt tillräckliga för tillverkningen av vissa smärgelprodukter, kunde utan svårighet även företagas i Grekland. Därför pläderar den förutvarande docenten vid Polytekniska institutet i Charkow och nuvarande kemikern vid "Kemiska produktbolaget i Aten", D. Angelopulos för skapandet av en grekisk industri för smärgelskivor och kvarnstenar. — Smärgeln består av korund == A1203 med inblandning av magnetit = FesOé och talrika mindre halter av hematit, limonit, kvarts, järnpyrit, turmalin, muskovit, biotit, rutil, cyanit, sillimanit, staurolit, nar-kit, vesuvian och granit etc. Den uppträder vanligen sprickig eller bladig med blågrå, svartgrå eller svart färg och med en stor hårdhet, som i den Mohsska hårdhetsskalan ibland uppgår till 9 på grund av närvaron av korund. Smärgel har en sammansättning, som ligger mellan 7: de och 9: de hårdhetsgraden allt efter korundhalten och står föga efter diamanten, vars hårdhet är 10. Den användes som slip- och polermedel. Dess handelsvärde beror på massans homogenitet och korundhalten, som varierar mellan 54 och 82 %. I pulverform i 30 olika kornklasser användes den numera till polering av glas, marmor, byggnads- och dekorationssten samt till polering av metall, vidare även vid tillverkning av smärgelpapper, smärgelsten och smärgelduk, såväl som smärgelpulver, vidare för jordborrningsredskap i stället för diamant och slutligen till de stora kvarnstenarna i spannmålskvarnarna och kvarnar för målning av andra hårda substanser, som stensalt, järnoxid etc. Det finns icke något tvivel om, att gruvorna vid Naxos skulle kunna ge betydligt högre avkastning än den nu erhållna. Det finns heller icke något tvivel om, att Naxossmärgeln icke är av högre kvalitet än någon annan, icke blott på grund av sin sammansättning utan även genom formen och arten av beståndsdelarnas sammansättning. Naxossmärgeln är lämpligare än någon annan för slipning av speglar och ädelstenar. Förbrukningen av smärgel från Mindre Asien i förhållande till Naxossmärgeln är ca 2:1, dvs. ca 2 viktsenheter smärgel från Mindre Asien äro nödvändiga för att få samma resultat som med 1 viktsenhet Naxos-smärgel vid slipning av metaller, ädelstenar och kristaller. De rikaste förekomsterna av grekisk smärgel finnas vid Naxos, vidare i Paros, Sikinos, Ikaria och Samos. Av sämre kvalitet är smärgeln från Indien, Madagaskar, Sydafrika, Kanada och USA. Smärgel av ännu sämre kvalitet finnes i Ryssland. Smärgelns specifika vikt är 4,2. Till följd av sin kristalliska byggnad, har den efter söndermalningen och förädlingen alltid kvar egenskapen, att bilda spetsiga och olikformiga ytor. Till följd av sina båda egenskaper, sin hårdhet och sitt i spetsiga vinklar resulterande brott och den ovannämnda bildningen och bibehållandet av olikformiga spetsar också efter användningen, äger den en stor bearbetningsförmåga (slipningsförmåga). Därför har den fått en mycket stor användning i industrien. Halten av järnoxidul, FeO, i den brutna smärgeln får endast vara mycket liten vid industriellt arbete och användning, emedan FeO, när den under någon tid utsättes för luft, lätt oxiderar och genom den vid rivningen hastigt följande upphettningen bidrar till allmän överhettning hos slipföremålet och slipverktygen, varvid dessa snabbt förändras och förstöras. Genom sammanblandning av bauxit och smärgel och deras hopsmältning i elektriska ugnar, framställas numera substanser, som äro väsentligt mycket hårdare än smärgel och korund respektive karborundum, alundum, aloxit och neodimantit. Då som bekant bauxit även hör till de i Grekland förekommande mineralen, vore alltså förutsättningarna för en modern industri för smärgelprodukter i Grekland fullkomligt givna, i all synnerhet som man nu i mycket hög grad använder ersättningsmaterial för tillverkning av s. k. smärgelprodukter. H. R.
|
 |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|
Hybrid-visning
