flygrädd på äldre dar

[monica]

Ja, nu har man gått och blivit flygrädd.
Kan inte räkna alla gånger jag har flygit och nu vid 46 års ålder ska man ha denna fobi.

Åker till Sverige på fredag och går redan och gruvar mig för flygresan.

Började för 2 år sedan när vi var på Kreta och skulle flyga hem till Athen, ett putteplan plus många luftgropar gjorde att paniken steg.

Har flygit efter det, har inget val om man ska komma hem till släkt och vänner 1 gång varje år. Men det blir värre och värre.

Hur gör ni andra som är flygrädda, har ni några tips och råd..



Monica, med nervösmage redan

[Hellen]

Ursprungligen postat av monica

Ja, nu har man gått och blivit flygrädd.
Kan inte räkna alla gånger jag har flygit och nu vid 46 års ålder ska man ha denna fobi.

Förstår precis vad du menar, jag blir mer och mer orolig för varje gång och så mycket jag flugit senasste halvåret har jag aldrig gjort tidigare, det blir värre och värre för varje gång.
Försöker tala om för mig själv det jag i åratal inpräntat i barnen- "det finns ingen anledning att oroa sig för det man inte kan påverka", men det hjälper dåligt.

Önskar dig en underbar semester hemma i Sverige!
// Helén

[Lucky]

Ursprungligen postat av monica

Hur gör ni andra som är flygrädda, har ni några tips och råd..

Monika.
Kanner igen mig i vad du skriver. Ja, min flygradsla har ocksa blivit varre med tiden. Varst ar det innan . Forsoker att ta reda om det mesta om flygbolaget, reser inte med flygbolag som flyger med sma plan, minst 120 sittplatser....och sa vidare.

Vet inte vad "jag kan flyga kursen" sager, men mina sma tips ar att ha en bok och en korsordstidning, tuggumi etc med i handbagaget som kan distrahera mig om det blir FOR jobbigt. Ett STORT glas vitt vin pa flygplatsen (vet att experterna att man inte skall dricka alkohol, men
det lugnar mig i allafall....).
Forsoker att tanka positivt och tanker ocksa att ar min tid kommen sa ar den. Fler folk dor ju i trafiken an i flygkrascher.........

Det konstigaste med denna "fobi " ar att den inte ar konstant som andra fobier (ormfobi, klaustrofobi etc). Den kan komma och ga lite grann som den vill.

Onskar dig styrka infor din flygresa.

/Lucky

[Janet]

Monica, jag förstår att du är rädd. För min egen del går det upp och ner, ena gången känns det lättare, nästa blir det tufft.
Tror att det faktum att jag vägrar stanna nere på marken gör att det ändå fungerar. Jag sätter mig gång på gång i flygplan för att nå fantastiska platser jag aldrig skulle få se annars.

Ofta handlar nog rädslan om att vilja kontrollera vad som händer. Det kommer du aldrig kunna göra. Däremot kan du lära dig så mycket som möjligt om flygplan och hur de fungerar.
Googla på "flygtrygg" och välj sedan frågor och svar när du klickat in dig på första länken. Där får du veta en hel del!

Att distrahera sig - med en bok, ett glas vin, ett barn, en spännande medpassagerare eller korsord - funkar bra för mig. Så fort jag börjar tänka "för långt" borrar jag ögonen i texten och tvingar mig att fokusera på bokens handling. Dessutom lyssnar jag ofta på musik så jag slipper analysera varje motorförändring.
Om jag hör ett ljud som jag är säker på innebär en snar krasch... så blir jag mindre rädd för varje gång planet flyger vidare som om ingenting hänt. Det innebär ju nämligen att jag hade fel - flygplanet överbevisade mig och visade sig vara säkert.

Att tänka på hur många tusentals plan som ständigt lyfter och landar i världen - utan problem - fungerar också för mig.
Och, häromveckan gjorde jag något jag alltid sagt att jag ALDRIG NÅGONSIN skulle göra. Jag satte mig i ett litet sportflygplan med plats för två personer och flög en tur över Sörmlandskusten - som journalist kan jag ju knappast banga på ett jobb, right?

Jag kom upp, det skakade, gungade och krängde... och jag kom ner. Frisk och kry som aldrig förr.
Det var ju inte så farligt... ;-)

Det här blir långt. Men jag förstår som sagt att du är skraj och vill gärna hjälpa till. Hoppas något bidrog positivt! Upp med dig i luften bara, det är ju värt det!


Janna

[Maartina]

Hej Monica!

Precis som dig är jag flygrädd och känner att det har blivit värre de senaste åren. Jag tror som Janet säger att det är viktigt att inte stanna på marken för länge, utan att ge sig upp igen och bevisa att det inte är någon fara, att det faktiskt går bra (oftast).

Det tipset som Janet ger angående flygtrygg kan jag instämma i. För flera år sedan gick jag in där (via Fritidsresor, tror att det är de som "håller" i det) och skrev ut den tjocka bunten med frågor och svar. Dessa har jag alltid med i handbagaget när jag flyger. Känns tryggt att kunna ta fram dessa och läsa om man blir orolig, tycker att det finns mycket bra att läsa!

Något annat som jag alltid gör när jag flyger är att använda öronproppar, det gör otroligt mycket tycker jag! Jag använder dem under hela flygningen och stänger på så sätt ute de värsta ljudskiftningarna. Jag tycker det är otroligt jobbigt att höra hur ljuden i flyget ändras beroende på hastighet och höjd men med öronproppar dämpas allt lite. Så det rekommenderar jag absolut!

Sen håller jag med Lucky (håller med andra mycket här känner jag ) om att det underlättar att ta reda på så mycket som möjligt om flyget (och flygbolaget). Jag åker helst inte med små plan, helst inte med konstiga bolag och helst inte med vad jag uppfattar som konstiga flygplanstyper (har absolut inget belägg för vad som är konstigt, det är bara en känsla inombords som avgör vad som känns bäst för just mig. För andra kanske just den typ jag undviker känns tryggast, det sitter i huvudet på mig).

Slutligen tror jag att det är viktigt att tänka positivt, tänka på det som väntar när flyget landar. Jag skulle aldrig vilja avstå från Grekland på grund av min rädsla. Hur jobbig flygningen än är, kan inget mäta sig med känslan när man är framme efter all väntan! Min senaste resa förra veckan till Cypern gick över förväntan, kändes nästan okej (absolut inte rolig, men okej) och jag har en resa kvar i år till Kreta i augusti. Inför den känner jag mig väldigt optimistisk och tror och hoppas på en fin flygning dit och hem!

Hoppas att du får en fin flygning till Sverige och en trevlig resa!

Hälsningar Martina

[Malina]

Jag är inte flygrädd,men gick in på Flyg Trygg och kollade av nyfikenhet.Det är en mycket informativ site och jag kommer att rekommendera den till mina flygrädda vänner!

[HenricG]

Min flygrädsla är helt dum i huvet. Jag är totalt oberörd innan, och när jag väl sitter 10 000 meter upp, men start och landning gör mig näst intill panikslagen. Och då har det inte med att de flesta olyckor sker då att göra, utan att det "kittlas i magen". Jag är paniskt rädd för berg-och-dalbanor också. Och kan känna det ibland när jag åker X2000. Luftgropar när man går in för landning, eller precis efter start, är min absoluta mardröm. Turbulens uppe på marschhöjd, när det kränger i sidled, bekommer mig inte.
Så, eftersom det är ganska övergående, brukar jag bara "rida ut" det värsta. Lyssna på hög musik i mp3:n. Plocka med såna där kulor grekerna har som leksak. Tugga tuggummi. Och på utresan tar jag ALLTID en i varje ben innan. Men det är lika mycket för att semestern börjar då.

[monica]

Tack alla för tips och råd, öronpropparna var ett bra tips men hur ska jag kunna prata med min 13 åriga dotter. Får väl säga till henne att jag är så trött så jag måste sova lite.

Hon vet att jag tycker att det är obehagligt men inte att jag är SKITRÄDD, vill inte skrämma upp henne för mycket.

Som sagt det är bara att bita ihop och ta ett stärkande glas innan avfärd.

Monica