Knasigt värre

[Hasse]

Det råder kanske ingen tvekan att vi har haft en fantastisk resa till Patmos och Samos nyligen ? Jag har skrivit lite smått om några detaljer och det har tagit sin tid att komma in i svensk vardag ordentligt efter hemkomsten för en dryg vecka sedan. Jag har stora mängder foton att sitta och gotta mig åt, dessutom har sista semesterveckan hemma varit ett enda stort leende rent allmänt.

Men all bra tid tar ju slut och arbetet började idag. I går satt jag och delade med mig av lite bilder till några vi blev bekanta med på resan, och även lite övriga bekanta. Då började det kännas knasigt, rent deprimerande att nu ta sig an den riktiga vardagen. Men jag inser ändå att en resa, hur bra den än är, "bara" är en bra tid där tiden är räknad. Vi kan inte ligga i solstolar varje dag, inte sitta timtals på trevliga barer med kalla öl eller helt enkelt ha dagarna till att "leva" och göra av med pengar. Det är nu tiden börjar som lägger grunden till att vi ska ha råd med en resa 2010 också.

Tittade mer på mina bilder idag och blev smått deprimerad igen, kan inte förstå vad som händer. Jag vet inte om vi tagit i för lite som kallar resan för fantastisk, det var kanske ännu bättre? Är det så här det känns när man verkligen lyckas att få de två veckorna till att bli årets absoluta höjdare ??


Hasse

[Lissi]

Vet hur det känns Hasse..precis så kändes det 1992 efter min första resa till Patmos -Samos, en resa som också inbegrep firandet av Samos "nationaldag" i augusti. Den resan väckte min stora kärlek till Grekland och inte ett år har gått sen dess utan en eller flera resor till Grekland.Ankomsten med båt till Patmos, med klostret övanför de vita husen i Chora framför oss och sen en hel fantastisk vecka där....Stenar från Lambi finns kvar. Det är faktiskt av rädsla för att bli besviken som jag aldrig återvänt på riktigt, bara på dagsbesök från andra öar...
Nu har vi en ny pärla till ö att längta till men just första intrycket av Patmos finns för alltid i hjärtat.

Lissi

Ursprungligen postat av Hasse

Tittade mer på mina bilder idag och blev smått deprimerad igen, kan inte förstå vad som händer. Jag vet inte om vi tagit i för lite som kallar resan för fantastisk, det var kanske ännu bättre? Är det så här det känns när man verkligen lyckas att få de två veckorna till att bli årets absoluta höjdare ??

Vad fint du beskriver det . Och vilken resa ni måste ha haft!

[Admirala]

Skjønner godt hvordan du føler det, Hasse.
Følelsen har faktisk et navn, post holiday depression. Googler du det vil du finne masse informasjon. Kanskje det hjelper, kanskje ikke. Men det som definitivt hjelper (etter egen erfaring) er å planlegge neste ferie.

[Hasse]

Ursprungligen postat av Admirala

Skjønner godt hvordan du føler det, Hasse.
Følelsen har faktisk et navn, post holiday depression. Googler du det vil du finne masse informasjon. Kanskje det hjelper, kanskje ikke. Men det som definitivt hjelper (etter egen erfaring) er å planlegge neste ferie.

Så detta är ett kännt syndrom alltså ??

Jo jag tänkte faktiskt att så smått börja fundera vad nästa års äventyr ska bestå av. Det finns en stor mängd uppslag och idéer redan, känns ganska delikat


Hasse