|
#1
|
||||
|
||||
Solskenshistoria
...det känns som om det kan behövas sådana också, när det gäller grekisk djurhållning
På Karpathos såg jag en kväll hur en liten tuff katt sköt rygg mot två stora hundar av settertyp som lekfullt jagade katten. Alla tre djuren hölls ute på kajen, jag satt på taverna Orea Karpathos en bit bort. Plötsligt stod båda hundarna och bligade förvånat ner över kajkanten. Några människor slöt till och gjorde samma sak. Kattstackarn hade alltså ramlat i Katter är allmänt sedda som skadedjur i Grekland, det vet vi. Alltså väntade man sig nu att katten skulle få drunkna alldeles på egen hand. Själv satt jag kvar på tavernan, jag ville inte bli vittne till en dödskamp som jag inte kunde ingripa i Då kommer plötsligt en kille rusande med en långskaftad håv! Han börjar dragga fram och tillbaka i vattnet, får inte napp. Han drar in närmsta båt, hoppar ner på aktern och fortsätter dragga. Och plötsligt ser jag hur han får tyngd i håven. Han lyfter den långsamt upp mot kajkanten, nånting kommer emellan, men nästa rörelse jag ser är ett grått - och förmodligen väldigt vått - streck som rusar över kajen med två glatt skällande hundar efter sig. Den här killen hade alltså räddat katten! Det värmde faktiskt mitt hjärta. Fler som har solskenshistorier? |
#2
|
|||
|
|||
Sv: Solskenshistoria
Jeg har en som begynner dårlig, men som har en lykkelig slutt.
Noen norske venner av meg spaserte hjem fra en taverna på Kos nå i september. Da de gikk forbi en søppel-kontainer, hører de svake skrik nede blant søppelet. De får tilkalt noen gutter fra nabolaget, samt dama som eide kontaineren, og sammen får de av lokket. Under flere søppelposer, finner de en sammenknyttet pose og i den er en gjennombløt kattunge. Guttene kunne fortelle at de hadde sett en annen guttunge sparke en kattunge som en fotball tidligere på kvelden, og at han hadde sparket den i vannet. Det var antagelig denne kattungen, for den var bløt av saltvann. Mine norske venner tok med denne katten tilbake til hotellet vårt, og kjøpte med seg kattemat på veien. Den spiste bra og drakk melke- og vannblanding, og sov mer eller mindre gjennom natten i en pappeske på rommet deres. Disse nordmennene var egentlig på Rodos, og det passet litt dårlig å ta katten med seg. Men på hotellet hos oss var det et tysk ektepar som straks adopterte katten. Og dagen etter var papirene i orden, og lille "Lucky" er nå tysk statsborger. Det ble jo en solskinnshistorien for denne katten! Den guttungen som hadde sparket den i vannet, skulle jeg gjerne hengt opp etter ørene på torget! |
#3
|
||||
|
||||
Sv: Solskenshistoria
Det var tur att du skrev från början att det skulle sluta lyckligt, annars hade jag inte orkat läsa klart... Vilken jäkla historia - med ett fint slut
|
#4
|
||||
|
||||
Sv: Solskenshistoria
Vet ikke om det kan kalles solskinnshistorie akkurat, men VI gledet oss over at de geitene vi så på øyene i høst gikk med 4 f r i e ben
Kari |
#5
|
||||
|
||||
Sv: Solskenshistoria
När jag var ute på upptäcktsfärd långt ute "in the middle of nowhere" på Naxos, var på väg mot Ormos Kalandou, så fick jag plötsligt syn på en get som stuckit in huvudet genom ett stakethål. Först reagerade jag inte för getter brukar ju ha en förmåga att sticka in huvudet lite här och var, men när jag passerade på tillbakavägen så stod han fortfarande kvar! Han låg nu på knä och ryckte förtvivlat bakåt, men han kom inte loss.
Jag stannade bilen och gick fram mot staketet, nu fick han verkligen panik. Jag började också få lite halvpanik, vad göra? Inte hade jag några verktyg för att kunna klippa upp staketet! Mitt i ingenstans var jag och inte ett hus så långt ögat kunde nå. Hur skulle jag veta vems geten var och hur hitta deras eventuella hus? Jag tänkte att "Det måste gå!" och gick fram mot geten och tog tag i hans horn och tryckte bakåt. Inget hände, han satt fast! Provade då med att först lirka hans huvud lite framåt(getter är väldigt starka, blev jag varse!) för att kunna trycka hornen under gallret, och med ett fast tag tryckte jag sedan hans huvud bakåt igen och,, se där! Geten var fri!!! I flygande fart skuttade han iväg upp i bergen! Vilken lättnad! Hade inte jag hittat honom så vet man ju aldrig hur det hade gått. Mvh. Stina, "Goat Rescue Team" |
#6
|
||||
|
||||
Sv: Solskenshistoria
Skönt att kunna göra nåt sånt
|
#7
|
||||
|
||||
Sv: Solskenshistoria
Bravo Stina!
Göran |
|
|