Jag hamrar och spikar...

[Monica P]

...var det inte nån barnvisa som började så? Vi har flitiga grannar, här hamras och spikas alldeles väldigt .

Det finns mittemot en liten sommarstuga, antagligen uråldrig, som används av ägarnas barn och barnbarn under alla skollov och semestrar. De senaste åren har man gjort många förbättringar och nu senast snickrar man en för varje dag växande liten extrastuga uppepå.

Det ser lite kul ut, det lilla huset med det här tillskottet, men jag förstår dem, det är inte många kvadratmeter inne i det gamla huset.

Eftersom en av mågarna är yrkessnickare är det rena nöjet att följa med i de olika stadierna. Han får det att verka hur lätt som helst, och han är en pedagogisk arbetsledare som utan högljudda kommandon skickar sina grabbar hit och dit med bräder och skruvdragare och hammare och sånt. Det intensiva hamrandet håller på i timmar utan stopp, inte vet jag hur de orkar hålla på i solgasset, men varje kväll har det tillkommit något nytt.

Jag sitter på min veranda och läser och käkar vindruvor och kelar med kattungen- och lyssnar på grabbarnas sorl från huset mittemot. Mest jagar man en tonårsmålbrottskille: Manoli, hit med det ena, Manoli, snabba på, Manoli, inte så där, Manoli , Manoli, Manoli... och Manolis , som är en snäll men lite sölig och trulig kille har bara att jobba på.

Förra veckan hade de en lilldräng, Jannis, kanske tio år. Han skulle absolut vara med, fast jag tror nog han var mer i vägen än till nytta. Han hade massor av frågor också: Varför gör vi så här? Hur ska det sättas ihop? Får jag borra? Varför får inte jag använda sågen?...

Något kände jag igen från barndomen på gården i Jämtland. Även om jag var flicka skulle jag vara lilldräng i alla sammanhang. Lades nytt spjältak på ladugården? Gissa vem som kånkade spjälor... Skulle ved slängas in i boden? Skulle kalvar matas? Vem hade ansvar för att korna hade vatten i den stora baljan på betesvallen...det var självklart att man gjorde vad man orkade. Jag tror att det var bra för mig och de andra bondbarnen.

När Manolis blir vuxen kommer han att ha en massa erfarenheter om husbygge. Möjligen kommer han att sitta på sin sommarstugeveranda och jaga nästa generation till olika jobb...

[Inger]

Härligt skrivet som vanligt. Känner för övrigt igen mej, var också bondflicka när jag var liten.
Ha det gott.
Inger

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Monica P

När Manolis blir vuxen kommer han att ha en massa erfarenheter om husbygge. Möjligen kommer han att sitta på sin sommarstugeveranda och jaga nästa generation till olika jobb...

Det kommer han säkert göra.

Här är texten till visan:

Jag hamrar och spikar,
jag bygger en bil.
Jag sågar och gnider
och drar med min fil.

Jag målar och målar
med tjockt och med tunt
Jag startar min motor
och bilen kör runt.

[Ylva A]

Du har underhållning du! Mycket bättre än här! En dement åldring (säkert 10 år äldre och mer dement än mig) som bor 60 m bort får sitta utomhus, nu när det är varmt. När hon vill ha hjälp, slår hon med en käpp i ett glasbord, så det hörs vida omkring. Du får ju höra alla underhållande snickarljud och samtidigt se hur familjens ättelägg utvecklas. Jag byter gärna med dig!
Hälsningar från / Jannis

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Ylva A

Du har underhållning du! Mycket bättre än här! En dement åldring (säkert 10 år äldre och mer dement än mig) som bor 60 m bort får sitta utomhus, nu när det är varmt. När hon vill ha hjälp, slår hon med en käpp i ett glasbord, så det hörs vida omkring. Du får ju höra alla underhållande snickarljud och samtidigt se hur familjens ättelägg utvecklas. Jag byter gärna med dig!