#1
|
||||
|
||||
Psychosavvato
Det låter lite mystiskt antar jag.
Det handlar om en helgdag, ja flera, som firas före påsk och det man ägnar sig åt är minnet av avlidna släktingar och vänner. Vi hade anledning att ha "kollivo" ett år efter svågerns bortgång. Nu sammanföll datumet med första psychosavvato och jag kan berätta lite om detta för den som undrar. 15.10 2008 beskrev jag vad "kollivo" är, men jag repeterar lite nu. Egentligen heter det "mnimosyno", minnesgudstjänst, men alla här säger kollivo till vardags. När någon dör blir begravningen i regel nästan omedelbart, men man har minnesstunder vid bestämda dagar. Då bjuds på kolliva: kokta vetekorn med sesamfrön, mandel, russin , kanel och lite annat, beroende på lokal tradition, vackert dekorerat med pudersocker, pärlor, granatäpplefrön, och mycket annat. Man gör i ordning fatet med kolliva vid en samling i kyrksalen på kvällen, sen bärs det till kyrkan för välsignelse nästa dag. Man fördelar sen kolliva till de församlade och även i små papperspåsar att ta hem till dem som inte var med på minnesstunden. I går var det alltså psychosavvato, och i klostret Agia Katerina hade det ställts i ordning mängder av små skålar med dekorerad kolliva, på begäran av folk som inte kunde vara med , från olika håll i landet och från Australien, USA och överalltifrån där det bor kalymnier. Alla hade skrivit listor med namnen på sina döda anhöriga och en annan lista på de levande som man ville ha välsignade. Dessa listor lades i en stor korg . Klockan halv tre på natten sen började gudstjänsten med att klockorna ringde . Vi var inte där personligen, men många andra deltog. I fyra timmar höll präster och nunnor på att välsigna kollivaskålarna och läsa upp namnen från listorna... Man tar det här på allvar, vill jag påstå. Samtidigt var stämningen i går kväll ganska så familjär, som den blir i grekiska kyrkor. Folk småpratar och kommer och går, man är så HEMMA i kyrkan, jag kan inte säga det bättre. Jag är själv helt sekulariserad men ser religionsutövandet som kultur och respekterar dem som tar det helt på allvar. Svägerskan som under ett år har skött sin sjuka mamma ringde mig i morse, ganska chockad: hennes mamma dog i morse, samma datum som mannen dog i fjol.... Sammanträffande eller något mer än det... |
#2
|
||||
|
||||
Sv: Psychosavvato
Som atesist tycker jag det ändå är härligt att det finns kyrkor där man kan känna sig hemma. Slippa vara ensam om sorg, oro, ensamhet eller annat.
Kan också tycka att det ändå är lite kusligt att mamman går bort exakt året efter maken. Känner med henne. // KR |
#3
|
||||
|
||||
Sv: Psychosavvato
Ja, alla våra ritualer kring livsavgörande händelse berättar om behovet av bekräftelse och acceptans, för det finns nog inte en enda kulturkrets som inte har såna.
|
#4
|
||||
|
||||
Sv: Psychosavvato
Beklagar att ni fick sorg i familjen igen!
Tack för att du berättar om traditionerna. Man vill ju lära sig mer av dom. Hoppas och lära mig en del snart när jag kommer dit till påsken Vet du om det är påskfirande under påskveckan i "min kyrka" intill Nefeli, eller finns det bara i stora kyrkan i Pothea. Riitta |
#5
|
||||
|
||||
Sv: Psychosavvato
Riitta, alldeles säkert är det påskfirande hela veckan i nästan alla kyrkor. Den stora vandringen med de många symbolerna för Jesus i sina blomsterprydda bärstolar sker på fredagen nere i Pothia. Dynamitsmällandet tenderar att sprida ut sig över veckan, men egentligen är det "lilla uppståndelsen" på påskaftonen i tolv-ett tiden och " Anastasi" sen mitt i natten.
|
#6
|
||||
|
||||
Sv: Psychosavvato
Citat:
Kyrkligt här hemma, däremot. Det förknippar jag med allvarsamhet, skuld o skam. Man ska sitta tyst i bänkarna och ångra sina synder. Det är väl Luthers fel, antar jag. Nä, kyrkan skulle tjäna på att följa med sin tid och inte ta allt så högtidligt. /Netwolf |
#7
|
||||
|
||||
Sv: Psychosavvato
Citat:
..."sammantreff eller noe mer enn det"...kan man jo undres over , men ikke finne svar på ... hun vil nok føle "usikkerhet" rundt datoen 9 mars i årene som kommer... Det er så interessant og fint å få innblikk i greske tradisjoner, som denne og andre du har fortalt om! Takk, Monica - jeg visste ikke at det var "Kollivo" jeg fikk "servert" da jeg gikk ut av kirken i Katapola for noen år siden, NÅ vet jeg det |
#8
|
|||
|
|||
Sv: Psychosavvato
På Kreta kallar man cermonin mnimosino, minnesgudstjänt för de avlidna. Jag delar din uppfattning att det är kyrklig KULTUR och ger möjlighet för de sörjande att i kyrkorummet tänka på den avlidne och samtidigt få tröst av präster, släkt och vänner. Då går vardagarna lättare efteråt.
Dödsdagarna på samma datum tror jag inte beror på något gudomligt. Lika lite som att en mor föder sitt barn på sin egen födelsedag. Det är bra Monica att du sprider din kunskap om grekiska vanor till de som inte vet! / Jannis |
|
|