#1
|
||||
|
||||
Höjänna
...höskörd för er som inte är jämtar. Schölänna= skörd av korn och havre...vete och råg var inte vanligt i Jämtland.
Dessa funderingar föranleds av en pratgrupp på Fb som vänder sig till jämtar ( de flesta i exil) och det har dragit fram lite sentimentala känslor som jag stoppat undan i alla år. Grekiska sånger handlar oerhört ofta om hur man har lämnat sitt land och dragit utomlands för att försörja sig, oftast motvilligt. Så är det nu inte för mig- vi som flyttat hit har ju oftast gjort det för att vi planerat det i åratal-men det hindrar inte att man känner stråk av saknad. Troligen är det en vanlig känsla att bygden där man växte upp är världens medelpunkt- i alla fall om man har haft lyckan att bo på ett bra ställe med bra folk omkring sig och allt det som förknippas med trygghet. I mitt fall är det en liten lantgård i Jämtland på 40/50/60-talet där man inte ännu moderniserat fullt ut. Hästar och delägd traktor. Nymodigt med mjölkningsmaskin. Timmerkörning på vintern. Kaminer i alla rum, vedspis. Utedass långt in på 40-talet. Många arbetsuppgifter som var lämpliga för barn: hämta ved, skotta snö, se till djurens vattenho, hämta korna till mjölkning, plocka potatis, trampa i hö, ja, hur mycket som helst vartefter man blev större. Och nöjesliv: rida på breda arbetshästar, mata nyfödda kalvar, jaga smågrisar som rann som pärlor i potatislandet, mumsa vinbär från busken, hämta hö från uteladorna på vintern, bygga kojor i halmstacken... Och farligheter: brunnar, liar, remskivor, elstängsel, taggtråd, bråkiga djur, jättekalla vintrar- inget pjåsk. Det är fint att ha varit med om det där. Det får mig att känna samhörighet med äldre personer här i Grekland, som motvilligt ser hur allt blir så modernt och svårbegripligt, och då kan vi ändå fortfarande betala med kontanter här...jag sympatiserar med deras dialekt, antagligen sista generationen som behärskar den. Men vemodiga sånger sjunger jag inte! |
#2
|
|||
|
|||
Sv: Höjänna
Så fint du skriver !
|
#3
|
|||
|
|||
Sv: Höjänna
Nu är jag glad att jag är född jämte och så gammal att jag har varit med om nästan allt du berättar om. En del av det hos farmor och farfar. Jag minns dem med värme, precis som den värme jag känner för våra grekiska lantbrukarvänner. Det är bra att du berättar för de unga, som fått så mycket gratis. Du gör det så bra också!
/ Jannis |
#4
|
|||
|
|||
Sv: Höjänna
Många gamla minner dyker opp här ja, och jag är väldigt glad och stolt för att jag har vuxit opp och fått uppleva allt på 60 talet ute på landet i just vackra Jämtland
|
#5
|
||||
|
||||
Sv: Höjänna
och "Hässja" heter det i Nordnorge, där jag tillbringade min barndoms somrar. Rätt likt, men det är ju gränsstrakter.
För övrigt en väldigt trevlig reflektion om hur det var förr. Man stannar upp ett tag och tänker efter... /Netwolf - som nu måste rusa vidare |
#6
|
||||
|
||||
Sv: Höjänna
|
#7
|
||||
|
||||
Sv: Höjänna
Så fint du skriver. Det är ju precis allt det som jag också fick vara med om, förutom timmerkörningen på vintern, och inte heller mjökmaskinen för det var handmjölkning som gällde. Så såg mina somrar ut hos moster och morbror. Så fantastiskt för en liten tjej att få vara med om det här. Det var värt varenda minut av resan att åka 100 mil med tåg och buss sista biten varje gång sommarlovet började.
Undra på att Jämtland finns djupt i mitt hjärta. Vid första besöket i Grekland 1979 fick jag också visa att jag kunde handmjölka. Mina vänner i norra Grekland trodde mig inte. il |
#8
|
||||
|
||||
Sv: Höjänna
Vi är nog väldigt många som fortfarande minns hur det var, men är vi den sista generationen? Norra Sverige generellt sett var senare med att skaffa stora maskiner typ självgående skördetröskor och sånt. Små gårdar, små arealer. Min föräldrageneration (födda i sekelskiftet) fick vara med om ett jättekliv i teknisk utveckling. Utan att romantisera kan man väl se den tiden som lite märkvärdig och hoppfull- nån dag skulle de skaffa traktor och motorsåg och telefon! Bil! mycket senare blev det kylskåp och tvättmaskin...TV ...
|
|
|