Kattmammor kan

[Eva L]

Katmammor kan verkligen charma mig. Under min balkong i en av de gamla åsnegränderna i Molivos låg en uteplats tillhörande ett rum i markplan. Där på en av pelarna låg en kattmamma som fick lite skinka etc av mig de första dagarna. Hennes barn låg i en taggtrådsomgärrad lite dunge mitt utanför pensionatets dörr. Min andra vecka fick jag nya grannar riktiga kattvänner från Norrland och nu kändes det fritt fram för lite ner avancerad kattmammeomvårdnad. Många burkar godsaker bars hem från den lilla affären i gränden ovanför. Kattmor som fräste i början blev allt mer tillgiven och efter några dagar hämtade hon sina ungar, visade upp dom och de fick dia framför oss. Sen flyttade hon ut från dungen på dagarna och lärde de små att äta av kattmaten.

Någon av dagarna dök en annan kattmor upp samt en riktigt, välvårdad tamkatt som tiggde och bad om mat även han. Fler munnar att mätta och sista dagen när vi handlat massor av kattmat, skrivit lapp till de nya gästerna med vädjan om mat till kattmammorna har även katt nr 2 hämtat sina små för att visa upp dom och kanske tacka oss lite. Nu fanns det två katter med två kullar varav de minsta forfarande inte lärt sig att äta. Inte lätt att åka hem och inte veta vad som händer sen. Tänk om städerskan slänger maten eller om det flyttar in riktiga kattallergiker, hemska tanke. I resebrevet ska jag ta med lite kattbilder och bilder från det charmiga kvarteret där jag bodde.

Eva