Musik som inte lämnar huvudet

[Monica P]

Det är väl samma sak för andra...man har en del sånger och melodier som biter sig fast. Somligt poppar upp hur som helst, associationsbana okänd, andra beror på att man hör en liten snutt och sen ramlar en massa minnen över en och sen går den där låten runt i skallen hela dan.

Associationer är märkliga ting. Hur många parallella tankestråk har vi i hjärnan? Har alla människor samma kapacitet att hoppa mellan minnena?

Jag ser en rosa kavaj och genast ser jag för mig själv hur Nicke, kanske åtta år, står framför vår gamla elorgel och spelar som Jarre...snabbt sök på Youtube och där är han, Jean-Michael Jarre , en favorit.

Jag hör någon prata om skilsmässa och nynnar sen hela dan " jag gick med hammaren väl gömd under min kappa"...Monica Z...

Känner lukten från en gräsbrasa och är direkt hemma i Lit på Valborg ,står som liten mellan de sjungande manskörspapporna, i snö upp till knäna...

Moppar golvet och börjar sjunga som barnbarnen "städa städa varje fredag åsso varje jul, det tycker jag är kul"...

Det kan ju vara rätt irriterande också, om man nu inte blir kvitt den där envisa låten. I flera dar har jag haft Dalaras i sällskap, sjungande "θαρθω ξανα καπιο προι", från O metikos, ännu en favorit, men nu vill jag lämna honom åt sidan ett tag. Några knep?

Så mycken underbar musik det finns och så lite tid att verkligen bara lyssna.