Er man i Ierápetra 2021, oktober

[Ylva A]

Efter förra månadens sjukjournal får det bli lite annat. Fast utan längtan mot giá soú krasí = hallå vin!

Vi hade inte varit in och hälsat på kirio Manolis, lantbrukaren, eftersom vi brukar promenera tidigt på morgonen och vet att han gillar sovmorgon, när han inte haft jobb på gång. Dessutom finns det lite svensk feghet kvar. Vi hade fått lite tips, om att Manolis frågat efter svenskarna, ”i souidí”. Den 7:e gick vi ner till hans hus. Han låg till sängs, avmagrad och mycket frånvarande. Han blev glad, över att svenskarna hade kommit på besök. De två sönerna var där och berättade att de under flera dagar försökt övertyga honom, om att han måste besöka lasarettet. Han hade vägrat, men nu var vi 4 st. som efter paréa med grekkaffe, kanelbulle och klädbyte lyckades övertyga honom om den 20 meter långa, för honom svåra promenaden till bilen. Jannis och Ylva var fantastiska att prata med honom och Ylva hade t.o.m. lyckats få honom att framföra en maidináda. Vi trodde nu att slutet skulle komma snart! På kvällskvisten kom Jannis till oss, tackade för hjälpen och berättade att provtagningen gått bra. Manolis hade fått syrgas och hjälp med den halsinfektion han hade. 10 dagar senare var han åter hemma med nya mediciner, i bättre form och får nu hjälp av en anställd kvinna. Sönerna har sina jobb att sköta.

Så många vi lärt känna här! Men nu tynar de bort en efter en i den äldre generationen. Det är tur, att vi lärt känna deras barn och barnbarn och att ”åldersnojan” inte verkar finnas här. Men nu är det 2 år, sedan vi senast spelade kubb med ungarna i byn.

Vi var på tavernan Psarópoulla och åt gott som vanligt. En katt med stor svans rörde sig mellan och under borden och hoppades på en godbit. Ylva försökte lära mig: ”Om en katt viftar på svansen, är den arg. Om en hund viftar på svansen, är den glad.” ”Och om en kvinna viftar på svansen”, undrade jag, okunnig som jag är!? ”Då vill hon ha sex”, sa Ylva spontant. Att jag inte förstått det förut?

På gymmet släpper Dimitris, ägaren, bara in de som visar Covid-bevis. Det gjorde man inte på Itanos i Sitia, hotellet som vi gjorde utfärd till, den 11-13. Vid middagstid den 12:e satt vi ute på balkongen på andra våningen, då väggarna började svaja. ”Gå in”, ropade Ylva, ”Ner på golvet”, skrek jag, medan huset fortfarande gungade. Jag har aldrig sett Ylva reagera så snabbt krypande på alla fyra. Inte ens kackerlackor skulle kunna få henne till det. När jag låg på golvet, såg jag små ställen, där rappningen hade börjat släppa, men inga saker hade fallit ner på golvet. I badrummet var det flera sprickor i kaklet och på väggarna. Vi tog oss ut via trappen utan hets. I trapphuset var sprickorna större liksom på fasaden utomhus. Personalen till hotellet, liksom på tavernan utanför, vägrade jobba av rädsla för efterskalv. Det märktes också på den taverna, dit vi gick för att äta lunch. Där fanns bara en servitris, som skulle serva hela den fyllda tavernan. Dagen efter startade lagningen av sprickorna i hotellväggarna och efter ytterligare en natt, reste vi hem efter att ha upplevt den stora jordbävningen på 6,3 R. Det var årets sista sommardagar, för sedan slog vädret om och temperaturen sjönk ned mot +22.

Till minne av Pelagia har vi varit i byns kyrka på tremånadersminne. Många bybor och släktingar hade naturligtvis samlats. Efteråt var det kaffebjudning hemma hos Georgios med långa eftersnack. Vi har många fina minnen av henne inklusive foton.

En plomb försvann vid tandtrådsanvändning och tandläkarbesök blev nödvändigt. Geogios tog 40 euro för den nya. Hustrun fick betala 12 ggr mer i Sverige.

Jag har åter börjat läsa grekiska tidningar, medan Ylva följer kretensisk TV. Då får man reda på en massa saker, som kan vara värda att berätta om.

Det är brist på arbetare inför olivsäsongen. Det är svårigheter för pakistanier att ta sig till ön, medan 400 flyende afghaner i en turkisk ”skorv” avvisades.

Saluhallen i Chaniá ska stängas i november under 2 år för restaurering. Den byggdes för 108 år sedan. Kostnaden beräknas till 20 miljoner €. I Ierápetra ska förändringarna vid strandlinjen också starta i november. Tavernaägarna tycker att planeringen är för dålig och protesterar.

Medan Sveriges befolkning ökar, har Greklands minskat med ½ miljon under de 10 sista åren enligt den senaste folkräkningen. Positivt för Kreta är att det är fler födda än döda.

I Arkalochóri fortsätter efterskalven. Ersättningsbostäder för en del drabbade har satts upp, men ekonomisk ersättning från staten, väntar man fortfarande på. Drabbade gymnasieelever har för tredje året tvingats till distansundervisning. När de inte kan bo hemma och den tillfälliga bostaden saknar elektricitet, blir problemen stora.

Under året har 13 kvinnor i Grekland mördats av sina män. På Kreta är antalet 3. Det senaste skedde strax utanför I-a och har upprört alla här. Det har visats upprepat på alla Tv-kanaler och i pressen med fotografier på de inblandade. Mannen knivhögg ex-hustrun och tog sig ut på en klippa högt över stranden och hotade under många timmar att hoppa. Polis och en vuxen son försökte övertyga honom, att det var ett dåligt alternativ. Många blev stående på vägen i närheten för att höra diskussionerna. Eftersom han skadat sig själv med en kniv, kunde han så småningom tas om hand och föras till sjukhus.

Söndagsluncher har återupptagits. Söndagarna är så få, att den senaste skedde på en onsdag.

Medan Sverige har problem med Cementa, ser vi dag på dag, att våra vänners hus växer på höjden med hjälp av många cementlass.

Vi blev mellanhand för ett stort antal böcker och DVD. En bekant i en grannby tänker sälja sin fastighet och vill då göra sig av med allt ”onödigt”. Allt sprids nu vidare till hugade spekulanter.

Det var en varm men blåsig start på månaden och vid temperatursänkningen den 7:e, var det svårt att sova. Det kändes kallt med bara T-shirt och lakan. Det var bara +23 i sovrummet! Nu blev det överkast i överlakanet! När vi senare var i Sitia var duvorna så lyckliga över den återkomna värmen, att de fick en ny kärlekssäsong. De satt 3 på varandra, turturduvorna! Den 14:e kom det efterlängtade rikliga regnet till oss på sydöstra Kreta. Den 15:e bytte vi till vintertäcken (ni till vinterdäcken?) och den 28:e blev det pyjamas på! Under månaden har det fallit 37 mm regn. Även den sista veckan har varit blåsig. Alla dagar har nått en temperatur över +20. Den lägsta har varit +13.5. Samstämmigt från alla kreter: Man fruktar en kall vinter!
tavernaägare i K-i och S-a är samstämmiga. Även greker har besökt området och handlat. Nu försvinner under de
I Sitia, Ierápetra och Koutsounári säger alla vi frågat: Det har varit en god sommarsäsong ekonomiskt. Guldsmed i I:a,
3 sista dagarna 80 000 resenärer från flygplatsen i Heraklion. Det sker lite långsammare i vår by, tack och lov.
Kreta lättar!


Med hopp om god återkoppling. / Jannis