Det här med långa flygresor

[Arne]

Jag var denna morgon att lämna av Hustrun vid Umeå City Airport vid pass 09.00. Hustrun ska ta sig till yngste sonens kinesiska bröllop i ChengDu via Arlanda, ******** och Shanghai.

Det blir en dygnslång resa. Från Arlanda 17.00 med Turkish Airlines till ******** i afton. Ett par timmars väntan därstädes och sedan nonstop till Shanghai med samma bolag. Ankomst Shanghai vid halvelvatiden svensk tid i morgon bittida. Så ska alla bröllopdgästerna sammanstråla i Shanghai att umgås i tre dagar innan färden via inrikesflyget går vidare till ChengDu, en flygresa på strax under tre timmar, där bröllopet äger rum.

Själv mäktar jag icke med så långa flygresor. Dels sett mot bakgrund av att jag är 194 cm i strumplästen, dels för att jag med åren fått aversion mot långa flygresor. Hustrun förde ej ens på tal att jag skulle förlja med på denna resa.

Men, frågan inställer sig; Hur ser övriga kalimeravänner på det här med våldsamt långa flygturer till fjärran länder. Jag vet att det i vissa fall går att för dyr pengar köpa till extra benutrymme, men detta är för mig en chimär. Då erhåller jag bara det utrymme som normallånga personer får utan extrabetalning.

Själv har jag i förfluten tid förvisso mäktat med långa flygresor. I tidigt 1960-tal for jag till Leopoldville i dåvarande Kongo för FN-uppdrag. Vi reste från Malmslätt/Linköping i av USAF inhyrt trupptransportplan av typ Globemaster, en fyrmotorig historia med turbopropdrift.

Färden gick via USA-bas i Libyen (då usa-vänlig nation) och vidare till Kongo. Men då var jag ung, kanske yngre än de flesta, och hade bättre ork än nu för långa flygresor. Vill mig till minnes draga att den flygresan tog 32 timmar.

Men hur orkar ni andra med dessa långa resor till fjärran länder?

Arne