![]() |
#1
|
||||
|
||||
![]()
"Politik" låter väl inte så kul för de flesta av oss. I Sverige var jag inte en enda gång på något kommunsammanträde- Riksdagsfrågor fick man belyst av TV-reportrar, nån gång läster jag tidningsartiklar. Dock lät jag våra valda ombud göra sitt utan något större intresse, kalla det tillit, kalla det slöhet, kalla det insikt om att man inte kan påverka i alla fall.
I vår hemkommun avslöjades en ekonomisk skandal. Då var intresset plötsligt på topp. Gamla gråsossar GRÄT i vår träningslokal, män som slitit på Verkstan och Fabriken ...de kände sig förrådda av denne politiker som spenderat skattepengar så gräsligt fel. Här, i vårt ganska småskaliga samhälle, diskuteras politik vid varje kafébord .Man känner starkt för den eller den gruppen. Man läser lokaltidningar som har komplett motsatt bild av händelser. Man ser på två lokalTV-kanaler som också (tydligt) stöttar olika falanger. Internet har kommit in i våra hem och okritiska partsinlagor dyker upp omkring snart sagt alla teman. I kommunstyrelsens lokal finns det sittplatser för ett trettiotal åhörare. Det är alltid proppfullt, många står ute i trapphuset, andra kommer och går. Just nu, efter maktskiftet, har det förstås inte varit rutinärenden precis, utan stora ekonomiska grejor, kritik från alla håll, ökande medvetenhet om att vi är en bit av stora Grekland med alla restriktioner och åtstramningar som EU lagt på landet. Eller trojkan , som dom kallas här. Dounoutou, DNT, vad det nu är för förkortning på svenska, har lagt sig som en våt och kall filt över hela landet, och det berör oss i periferin förstås. Åhörarna sitter inte snälla och tysta! Kommentarer, mest negativa, kan höras efter omröstningar. Men aldrig har det varit så laddat som i förrgår kväll. Ett viktigt beslut skulle tas angående indelning av stadsbebyggelsen, något som görs vart tionde år. Folkräkning följer, och registrering av all egendom som inte har papper, och det är mängder av tomter som liksom bara finns, i hela Grekland pratas det om hundratusentals områden. Det är en het fråga, för svartbyggen kan inte ärvas eller säljas utan kontroll längre, och fastighetsskatterna skulle nog hjälpa upp den grekiska ekonomin avsevärt- om de kom in... I detta fall stod några konkurrerade företag emot varandra. Det ena skulle gynnas om beslutet blev si, det andra om man beslutade så. Fyra timmar tog diskussionen ihop med en del protokollfrågor. Varje gång det närmade sig omröstning kom en fråga till från någon politiker runt bordet. Jag hade råkat hamna mitt i gänget A, och nerverna töjdes för varje gång man började prata igen. Åtskilliga känsloutbrott, skrik och oväsen... När äntligen omröstningen blev av, och A förlorade, blev det en explosion, jag kan inte säga det bättre. "Nu flyttar vi till Australien! Nu mister vi allt" -ja resten av kommentarerna var hårda invektiv, och alla reste sig som på kommando och nästan sprang ut, våldsamt svärande. Mutkolvar! Olagligt! Skitstövlar! ... Dom som röstat till B:s fördel tordes inte gå ut sen. (Majoritetslaget) . I dag fick jag veta att stämningen hade varit het i tre timmar utanför och de politikerna vågade helt enkelt inte gå ut. För att lugna känslorna förklarades omröstningen ogiltig och ska göras om i morgon. TV-reportrarna fick lämna in sina kasetter, inte ett ord har sagts offentligt. Nu ser jag fram emot en intressant debatt i morgon! |
|
|