Tankar om en ö.

[Lissi]

Tankar, skrivna en kväll i ensamheten på min favoritö...


Plötsligt, står det klart för mig varför jag fascineras så av Dig,Tinos.

Du är i många avseenden lik mig.
Det är därför jag gillar Dig och känner mig hemma hos Dig.
Du fjäskar inte för någon, du går Din egen väg.
Du har värme, men det kan blåsa hårt och regna hos Dig också.
Jag älskar de nyckfulla vindarna, regnet och blåsten.
Korta stunder hämtar Du andan,
medan solen får gästspela och sprida sin värme,
sedan ilar Du vidare med bestämda andetag.

Så gör ju jag också i mitt liv!
Däremellan finns även det stora lugnet och tystnaden.
Det är nog det jag älskar mest,för det är svårast att hitta i sitt eget liv.

De som inte klarar av Dig, klarar Du heller inte av.
De som blir Dina vänner blir vänner för livet,
men de får kämpa lite för vänskapen.
På ytan ser Du inte alltid så mycket ut för världen
jämfört med skönheter som Patmos, Kefalonia , Amorgos och Santorini
men Din insida slår det mesta.

Det är nog bara sådana som jag som själv,
som aldrig vill ha stiltje i livet, som älskar Dig.
Jag är säker på att om jag vore en ö, så hette jag Tinos.

Okt 2009


Lissi - som känner sig LITE modig just nu