Val till grekiska riksdagen 6 maj

[Monica P]

Nu är som bekant valdagen bestämd, och det innebär massor av politiskt prat och skriverier. Jag kan inte minnas att det var lika hett i Sverige...kanske man hade mindre att bråka om? Mindre skandaler? Mer nyanserade diskussioner?

Min gamle far hade många "titlar": bonde, skogsägare, lantbrukare, tjurhållare, och han var stolt över sitt arbete även om han med andras mått var en ganska obetydlig person, tolv kor är ju inget att direkt skryta med. I allafall var han en hängiven bondeförbundare och satt med örat intill radioapparaten och lyssnade till debatterna inför valen, Hedlund och Erlander och allt vad de hette, partiledarna då. Diskussionerna var livliga vid mjölkbryggan varje morgon medan man väntade på mejeribilen.

Jag känner igen lite av hans stil här bland fiskare och andra jag känner: man vill klara sig själv, man gillar inte att bli styrd från Aten, man har åsikter om det mesta, man diskuterar och hetsar upp sig ibland, man är ironisk och omväxlande pessimistisk och arg. Med en dimension jag inte upplevde i Sverige: man känner sig ofantligt lurad av politiker och ekonomiska eliten.

Nu går vi till val, och tidningar och TV presenterar den ena opinionsundersökningen efter den andra. PASOK och ND har ju tvingats till samregering ihop med LAOS på högerkanten, och ingen har varit särskilt lycklig för detta.

Jag kommer från ett möte med den falang jag sympatiserar med, och det var allvarliga ord vi fick höra. Om inte den kommande regeringen lyckas med skattepolitik, omorganisation av den offentliga sektorn, korruptionen, går landet i konkurs inom två år, sa ministern, -sönderslitet av kreditorer och andra som bara väntar.

Samtidigt var han försiktigt optimistisk, det finns massor av investerare med massor av pengar som bara väntar på stabilitet i landet.

Det ska bli riktigt spännande att åka med och jag vet precis vem jag ska kryssa för.