Vårt datorberoende...

[Monica P]

...före 1996 eller nåt hade jag aldrig knappat på en dator. Sonen hade en Amiga, ja andra märkvärdiga lådor också, i successiv följd från 1985 ungefär, men det var han , det.

Idag hämtade jag min lilla dator från service-Nikos, som bytt virusskydd och städat den lite. Av olika skäl, hans och mina, har det tagit tre veckor att ordna med alltihop. Vi har hjälpt en släkting att flytta, han har varit på andra jobb, ja, lite av varje hindrade mig från att få datorn på bordet igen.

Första veckan hade jag abstinens, gick löjligt nog in i hörnan med arbetsbordet och satte mig innan jag kom på att den inte var där. Andra veckan hade jag absolut inte tid att sakna den. Tredje veckan tänkte jag inte ens på saken.

Men nu står den här igen, diskret surrande, och 36 brev väntar på att bli lästa.

De flesta får vänta, för vädret är ljuvligt och trädgården har första prioritet. Frön och lökar ska i jorden. Jag ska hämta fårlortar uppe i bergssidans "mandri". Nya grannar från England behöver lite tips. Svägerskan som blev änka i våras har hyrt en liten lägenhet där hon bor med sin 97-åriga , mycket sjuka mamma, hon behöver en del hjälp.- Det finns alltid något att göra, konstigt nog.

Jo, vi har haft höstens första regn! Alla var helt förtjusta, för det kom lugnt och rimligt intensivt, man hann sätta in saker under tak, man hann stänga bilfönster och källargluggar.

Politiken har slutat att intressera vanligt folk, det finns andra saker att prata om.

Jag plockar ett granatäpple och sätter mig i skuggan med en deckare.