Augusti fullmåne

[Fysimera]

Vi kom hem i helgen från Sverige-stugan till sommarvarma Kreta. Stugelivet flöt i ljumma sommarregn, sensommarens soliga dagar i den grönskande och doftande naturen. Som boende i flera länder funderade vi detta att ofta vara på resande fot, att färdas mellan många hem. Just när man skall lämna ett ställe, vill man stanna, när man väl är framme så går man runt i alla hörn och vrår och glädjer sig att vara tillbaks.
Norwegians sista nattflyg från Göteborg startade efter elva på natten. Med på flyget var vi fjorton resenärer i planet gjort för nästan två hundra, kändes nästan overkligt att i natten sitta i det tomma planet som seglade lätt gungande. På natt himlen fanns inga moln, så vacker är vår kontinent när man ser den uppifrån, band och klasar av ljus, ovan stjärnklar himmel. Kretas morgonnatt välkomnade med fuktig värme.
Vi hann till Mesibacken lite efter klockan fem. Byfesten var ännu i full gång. En av de otaliga konserter som ordnas under augusti semestertiden hade till vår lilla by dragit närmare fyra hundra deltagare. Ett hundratal höll fortfarande på - orkestern spelade renaste Kretamusik, den dansande ringen ringlade runt torget framför kyrkan, stegen var snabba och gungande. Vi stannade för att lyfta välkomstdrinken med byns polis och hans fru, en politisk beslutsfattare från Aten, med trädgårdsmästaren Jannis och hans bror Jorgos, fåraherden Andreas och med en otalig grupp av semesterfirande greker från fastlandet. Byborna orkade längre än de hemkomna resenärerna. Från denna fest finns det inge bilder, kamerorna fanns ännu i kappsäckarna.
Så fort det ändå går att falla tillbaks till bylivet på Mesibacken. Sommaratmosfären som upplivats av de återvända sommargästerna förmedlas ända till oss som bor längs utanför bykärnan. De som vi träffar på bygatan vill gärna berätta från vilket hus de för länge sedan åkte ute i världen, med vilka de som barn gick i skolan. Under dessa sommarveckor är vi mer bybor för dessa semesterfirarna, andra andra tider är vi för ortsborna utlänningar som har flyttat i byn. På kvällarna hör vi prat från grannträdgården, familjen från Pireus sitter i den varma skymningen. Båda kafenion i byn är öppna längre än vanligt, på Nikos sommartaverna grillar man långt in i natten.

Gårkväll hörde vi kanske mera sorl av röster, skrattsalvor, glasen klirrade, i går kväll steg augusti fullmånen. Runtomkring Grekland är många arkeologiska platser öppna halva natten, hur underbart låter det inte - Akropolis i fullmånes sken! På Kreta var det öppet på Knossos och Faistos palatsruiner samt på Aptera fornlämningar. I Rethymno var det många som klättrade upp till toppen av Vrisinas berget söder om staden för att se fullmånen vandra på himlen.

Även vi satt först på bakaltanen och såg solen gå ner bakom Apokoronas, solens båge har redan förkortats något sedan midsommaren. Nu gick den ner i dis och förgyllde små kvällsmoln. Vi förflyttade oss till andra sidan av huset för att se månen stiga upp från öster. Denna augusti fullmåne var ljusgul och den lyste blankt, lyste upp hela omgivningen. Vi hörde Manolis får, de rörde sig i inhägnaden, bjällrorna klingade. Ännu sent på natten hörde vi Jorgos åsna, den som vanligen är så tystlåten, skrika ut det lite sorgsna och lite kusliga åsnetjutet. Kanske även den beundrade fullmånen.
På gården doftar jasminen med små vita blommor genom nätterna. På dagen ser vi nya stora blommor i juccapalmen. På nedre gården har vindruvorna mognat, nu är det bara någon vecka tills vi skall samla vindruvor och pressa vinet tillsammans med hyresvärden Jannis och hans syster Zanja.


Anna