#1
|
||||
|
||||
Kedja av omständigheter
Där satt jag den vackra söndagskvällen, på en ful men bekväm strandstol på bortersta stranden i Emborio. Några barn plaskade i strandkanten, halvkallt vatten upp till knäna, en mamma kokade kaffe på ett litet gaskök, far och son pratade fiske, en tonårsdotter ville åka hem...
Min man i full dykarutrustning simmade bortöver, det skulle inte bli någon lång tur, för det blir så fort mörkt nu i november, men en och annan fisk räknade han med att få. Jag hade några granatäpplen att roa mig med, och tankarna fladdrade runt i eftermiddagssolen. Tankekedja bakåt: hur kom det sig att jag satt där jag satt? I Grekland, på en strand...jo, för jag träffade ju greken många år sen och livet förde oss hit. Och honom hade jag inte träffat om inte min kusin och hennes dotter hade rest till Aten och hennes dotter hade träffat en kille som kom till Sverige, och han hade en bror, som blev min grek...och min kusin hade inte rest till Grekland om inte jag hade haft en kurskamrat som var från Rodos och som gav min kusin idén att resa... ...och jag hade inte gått den där kursen om inte min kusin hade haft ett rum i Stockholm att hyra ut... Var skulle jag annars ha hamnat? Såna ganska meningslösa funderingar kan man ju roa sig med när man inte har annat för sig än att sitta i solen och pilla ut granatäpplekärnor och titta på några glada barn som plaskade i vattnet. Jo, det blev fyra fiskar också, "baffes", så den turen var inte förgäves. |
|
|