Vackert och varmt väder den 17:e maj

[lugnagatan]

En japan på min uteplats. Den ger bara mer och mer för varje år.






Den här får vi kalla "vådaskotten i Tsikalaria", med tanke på vad som hände den dagen där när jag fann moder-bladet, ... , som nu ger upphov till den fjärde generationen blad.






Men nu ger vi oss ut på en mindre geologisk exkursion på mittersta Kreta , vid Messara-platåns strand mot väst.





Det ser ut som kalkstenslagren håller på att förlisa ner i havet mot den afrikanska kontinentalplattan. Man anar här en stor dramatik som pågår just nu och som har ägt rum för länge sedan, som berggrunden kan berätta om.
Det går nästan att höra ett råmande ljud från djupet när den afrikanska och europeiska kontinentalplattorna skaver mot varandra.

Berggrunden är mycket ung på Kreta. Längs Kommos beach ligger staplar med mjuka gipsartade avlagringar från varma laguner, innan den stora dramatiken hade börjat. Man kan riktiga känna hur mjukt och varmt det kunde vara att trampa på denna botten - det var straxt innan människan...






Här har en bit fornstrand ramlat ned på den nuvarande stranden. Stenen är full med avtryck av musslor (fossil) som naturligtvis plockats bort av människor av idag.






I lagren ingår också block av förstenad sandstrand (längst ned i bild). I ett block fann jag inmurat små klumpar av den trögaste formen av olja (asfalt), vilket tyder på liv (t.ex. mollusker) som omvandalts , och hårda kolartade rester (omvandlade växtdelar från land).
Något block var mer lerartad och innehöll fullt med korallrevsbitar.






Längs klippstranden söder om Matala tar vi oss förbi Sideropetro ("järnstens-") bay, så långt det går att komma.
Strandsanden färgas här röd av dom undre mörkbruna lager som nu uppträder. Dessa lager, som ligger underst, ser ut att vara "rådbråkade" ordentligt - något riktigt dramatiskt måste ha hänt-.


Sista biten blir det svårt att komma fram, det har rasat en massa.




Här finner vi dom djupaste lagren på ett lite svårtillgängligt strandavsnitt. Lagren har kastats omkull , står nu nästan lodrätt.






Här är dagens fynd. Jag blev direkt övertygad om att de svarta skikten i den vattenslipade stenen i stranden är avlagringar av vulkanaska från tiden innan livets uppkomst.





Nu kollar jag naturligtvis upp med all tillgänglig litteratur, men jag har inte funnit någon bekräftelse på att det skulle finnas spår av vulkanism just här. Men, i Ierapetra-området , på östra Kreta, ska detta lager ligga mycket högre i dagen, och dom ovanpåliggande lagren är borteroderade, och där har man funnit förstelnad lava, i just dessa lager.
Forskningen går vidare :-)

Se här hur naturen utformar konstverk ur den grågröna lerstenen.






Sammanfattning: Man kan se att det var ett hav fullt med lägre former av liv, det stängdes sedan in allt mer, det blev varmare, och sedan skedde något som gjorde att dessa lägsta lager rullade runt.
Den enklaste förklaringen jag kan komma med nu är att det som skedde var att Kreta sprack upp i det system av förkastningar vi nu har , ur vilka Psilorites, med flera berg höjde sig - på bara några miljoner år ! - och då tippade det hela något och gled iväg , så att dessa mjukare lager under förvreds.

Exkursionen går naturligtvis vidare, och jag återkommer när något spännande dyker upp.