Glimtar från sommaren

[lugnagatan]

Det här klottret har sin förklaring i den omfattande folkrörelse som vuxit fram mot att det står fartyg utanför V Kreta med kemiska stridsmedel från Syrien, och att de ska förstöras där ombord på fartygen.







I gamla stan i Chania finns alltid nya ställen att upptäcka.






Det händer ofta saker i hamnen.













Gortys rester fr.a. från Romartiden. Det ligger på vägen mot Mires på Messara-platån S om Herkleon. Där finns också en omfattande lagtext som väl bevarad men inte så lättläst.





Vid den här tiden på sommaren färgas vägkanterna av denna klöver-växt , som har det missvisande namnet "Cretan ebony " .






Ag Irini-ravinen har många dramatiska inslag men är mer lättgången och inte så lång som Samaria-ravinen. Från Ag Irini-ravinen kommer man ut norr om Sougia.





En get med killing av den kretensiska kri-krin påträffades. Killingen skymtade fram mellan trädena i mitten. Straxt efter återförenades geten och killingen.





Åter vid Sougia nosar jag omkring bland gamla och nya ledmarkeringar, ett ungt par dök upp som hade gått ända från Ag Roumeli med övernattning i Tripiti-ravinen.







En ny blå-vit markering leder fram till Cyklop-grottan där den enögde jätten bodde. Den var ganska stor och lätt att gå in i.





De här sfärena uppkom av att det just fallit en droppe vatten som splittrades mot en sten.





Nu kommer vi in på avdelningen växter som specialicerat sig på att bli nedtrampade.




Grobladsplantorna tål mycket tramp och följer i människans spår.




Det här är en nejlik-växt som får sitt eteriska utseende av många genomskinliga holkfjäll (Paronychia) .




Naturens egna konstverk i sten.




(Norr om Sougia på vägen mot Koustogerako). Här fanns ett djupt schakt alldeles bredvid vägen. Kanske det hade rasat nyligen. Det låg bara några stenar framför bråddjupet. Ingen skyltning.




Vai är ett viktigt naturreservat för bevarande av en palm-skog med Theofrastos-palmen.







Palmen kännetecknas av att träden växer klumpvis.




På östra Kreta var det lätt att vandra genom att följa gamla havsstrandsformationer.




Det fanns en ravin V om Sitia som bjöd på tät vegetation och vattenfall.





Ovanför Ierapetra fanns fantastiska klippformationer och nedanför bredde de välskötta växthusen ut sig solfjäderformigt.




En taverna i en av byarna ovanför Ierapetra. Det kom regnbyar just då över bergen, men då satt vi under tak och hade fin utsikt.




Den lilla låga ön Chrissi söder om Ierapetra var ett paradis med intressant flora.







För inte så länge sedan låg detta på havsbotten där lava bredde ut sig.




Tittar man efter noga så består "sanden" på ön enbart av små små snäckskal...




... med större storlekar i lager som här i burken på ett strandcafé i Mirtos , V om Ierapetra.





Semester