#1
|
||||
|
||||
Lite info
Hej mina få vänner.
Det var mycket länge sedan jag skrev något och det beror på att livet har fullt upp. Antingen försöker det ta kål på mig vilket inte är så lätt då gubben är seg. Eller så har jag ingen lust. Nu ska jag i alla fall berätta lite. Jag har varit med på några hisnande resor där jag blivit dödförklarad en gång förra sommaren i Sunderbyn. Men det var inte slut för helt plötsligt sätter jag mig upp i sängen på IVA och skriker ”sluta nu”. Min familj som var samlad fick en chock. Efter det har jag varit försiktig i mitt leverne. Nu är det inte så kul att leva som en ”mupp” då ingenting är lätt utan allt är förenat med vissa besvär. Jag har blivit en fena på att klättra och fixa det mesta som jag behöver på egen hand, men ibland behöver jag be om hjälp. Det kan handla om att få ner en vara från en hylla till att jag inte tar mig upp dit jag ska. Men jag klagar inte. Livet är ganska trevligt. En stor vändning kom under 2013 då jag ficke ett erbjudande om att köpa en ”moppe” som är batteridriven. Då förändrades mitt liv radikalt. Jag blev fri från vad färdtjänst heter och kunde röra mig som jag vill. Den är just nu mitt allt och jag far och flänger så mycket jag kan. Detta borde Landstinget ha erbjudit mig, men idag är allt privatiserat och slutet. Dessa egentligen futtiga pengar förändrade mitt liv från att vara låst till att det finns inga gränser. Jag är synnerligen mobil idag och åker när jag vill dit jag vill. I slutändan betyder det att de har ingen kontroll över vad jag gör. Just nu mår jag ganska bra och ser framåt med ett visst lugn. Man vet aldrig vad morgondagen har i sitt sinne. Den sista stora händelsen i mitt liv blev när jag fick en stomi. Det vill säga påse på magen. Det blev en omställelse i livet som heter duga. Men nu börjar jag lära mig. Jag kan bara säga att det fungerar inte enligt handboken utan det är en massa runt omkring. Men man lär sig hela tiden nya saker. Många kan tycka att det är äckligt och slabbigt. Men vad ska jag tycka som lever med det? Det är bara att gilla läget och överleva. Det är lite trist att jag inte kan resa något mer, men jag njuter av alla reseberättelser. Det blir en resa i mitt inre. Jag är med på alla äventyr ni berättar om och njuter i fulla drag. /Ulf |
|
|