Men nu då. VÅR!

[Monica P]

Jag ser hur vänner på Fb publicerar snösmältning och vårblommor och annat som man längtat efter sen i höstas. Jag kan identifiera mig med precis hur det känns!

Som barn i Jämtland var det kul att peta upp kanaler för smältvattnet med en pinne. Snösjoken rasade från taken med ett dunder när vi hade västanvind, den kom från Trondheimstrakten och vi inbillade oss att vi kände lukten av hav. Man slapp de där kliande yllekalsongerna...mindre vedbärning...

När snön väl försvunnit gick allt så rasande fort, videkissar, tussilago...

Lagom till examen kunde vi hitta gullvivor i grannens rabatt...

Lite sentimental är jag allt. Här är våren lite mera utdragen och vi har ju blommande växter till och med på vintern. Min hibiscushäck har tappert visat upp nya blommor ideligen. Gula oxalis och vita små prästkragar kommer tidigt liksom mandelblom. Fikonträden har stora knoppar.

Och ljuset! Solskenet är inte så varmt än, men nog har man anledning att leta fram solglasögonen. Jag har en skyddad vrå på verandan och sitter med min kaffekopp och bok, mycket uppvaktad av fyra goa kattkillar. Som små barn vill de gärna sitta i knä vilket försvårar min läsning och orsakar att kaffet skvimpar över.

Så kan man ha det.