Årets Greklands äventyr är snart över

[Claes på Lesvos]

I dag lämnar jag och bilen Skala Mistegnon på Lesvos för att ta färjan till Aten. Den 23 oktober fortsätter färden från Aten över Patra-Venedig-München-Berlin till Malmö.
Hustrun väljer den snabba vägen och flög tillbaka till Malmö redan den 2 oktober.
2010, jösses vad tiden går, gick färden första gången med mig och bilen från Malmö till Lesvos och till vår hyrda lägenhet i Skala Mistegnon. Så detta blir 16 resan genom Europa.
Vårt äventyr på Lesvos började redan 1997 och sedan dess har jag besökt ön minst en vecka varje år fram till 2010. Hustrun inte riktigt lika ofta. Numera gillar jag Aten också, så i år har jag varit där på 4 besök. När jag inte kör bil underlättar det att det går att flyga från Köpenhamn för drygt €100 tur och retur utan bagage med Aegean och att kompisen i Aten har en studio i centrala Aten för €25 per natt.
Vi får naturligtvis många frågor om vårt liv på Lesvos.
Vad gör ni? Hur får ni tiden att gå? Är ön stor nog för nya upplevelser varje år? Varför inte byta ö osv. Dilemmat är att vi redan år 2011 kändes oss hemma på riktigt i Skala Mistegnon. Jag säger ofta att jag har två hem, ett i Malmö och ett på Lesvos och båda är lika viktiga för mig. Jag har fler vänner och bekantar i Grekland än i Sverige. Det beror nog på att allt socialt liv här sker ute på kaféer, barer, tavernor osv. Alltid utomhus och utan förbokningar. Vi bestämmer dagen innan eller samma dag och sedan får det bli som det blir. Och det blir alltid roligt och alltid dyker det upp nån ny figur som snabbt räknas in i bekantskapskretsen eller kanske till och med bland vännerna.
Vi älskar grekisk mat, grekiskt öl (främst Vergina), Ouzo från Lesvos och Tsiporou från Kalochori utanför Thessaloniki. Hustrun dricker gärna också vitt vin. Dricker jag vin och det är inte ofta, blir det Retsina. De flesta här dricker (och jag tillhör dom) Ouzo som måltidsdryck och inte som turisterna gör, som drink.
Vi lagar mat cirka fem dagar i veckan, som avnjuts på balkongen med Egeiska havet och Turkiet framför oss och solnedgången bakom oss. Det är alldeles fantastiskt att gå ut och handla. Kött kostar mindre än hälften jämför med vår svenska butik. Samma gäller för grönsaker och frukt. Hustrun köper ett hyffsat vitt boxvin för €9 och får fem liter med hem. Vi handlar till 90 % på Βασιλοπουλος (Vasilopoulos eller AB, som är förkortningen) sedan dom öppnade en ny butik på vår sida av Mytelini.
Fisk köper vi av fiskbilen som kommer varje dag halv nio.
När vi går ut och äter har vi en favorit taverna i vår egen by och en i grannbyn. Ibland tar vi en gyros på Gyrosstället i Mytelini. I Petra väljer vi mellan Kvinnornas och Cocos . I Sigri mellan Plaza, vid stranden och Australia vid torget.
Går vi ut bara för att få något att dricka (och det gör vi nästan varje dag) ligger kaféet vid vattnet 5 minuter bort.
Självklart tillbringar vi också mycket tid på vår strand. Vi brukar gå ner vid 2-tiden på eftermiddagen. Slår upp vår solparasoll och fäller upp våra strandstolar och stannar till sju/åtta på kvällen om vädret är bra. Vi har en kort promenad på mindre än fem minuter tillbaka till lägenheten så vi fixar kaffe, hämtar vatten eller öl och tar ner när det är dags. På grund av brandrisken grillar vi och dom andra byborna aldrig på stranden mellan maj och oktober.
Nu undrar du kanske vad vi gör innan vi går till stranden? Vi handlar två gånger i veckan, städar, tvättar, förbereder kvällens middag. Hustrun gillar att baka både mörkt matbröd, kanelsnäckor och sockerkaka. Pysslar i trädgården och motionerar.
Skala Mistegnon är ett grekiskt ställe. Vi har nog inte mer är 10 utländska besökare som övernattar i snitt per vecka här. Betydligt fler grekiska turister, som är här på sina semestrar för att hälsa på släkten.
Varje år gör vi en liten ”semesterresa” när vi är på Lesvos. I år gick resan till Iraklia. Vi bodde 5 dagar i Kampos, ett par kilometer utanför Evdilos. En söt liten by med 100 invånare spridda över ett ganska stort område och egen strand. Vi hyrde en studio på 70 kvm med en enastående altan runt halva studion. Platsen kallades Triantafyllia (https://www.visitikaria.gr/en/stay/r...s#.WcJlm9FLeUk) och bestod av fyra byggnader med sammanlagt 8 studios. €40 per natt inklusive täckt parkeringsplats. I byn fanns ett pizzaställe med en specialpizza som inte gick av för hackor. Det fanns också en taverna med fantastisk mat. Alla gröna saker som serverades kom från den egna trädgården. Vi hann med att besöka Evdilos, som vi gillade och Agios Kirykos på sydkusten, som tyvärr blev lite av en besvikelse. Vägen dit från Evdilos, längs nordkusten kommer jag aldrig att glömma. Ett sånt fantastiskt vägbygge. På vägen tillbaka som delvis följde sydkusten stannade vi i Akamatra. (Tack Janne för tipset). Vi hann också med klostret Theosképastē (Tack Janne för det tipset också). Ett sådant originellt bygge. Njöt också av kaféets loukoumades. Vi drack söndagskaffe i Raches, en annan sevärd by på Iraklia. Avslutningsvis besökte vi också Armenistis och käkade på Paschalia (även det ett mycket bra tips från Janne). Vi badar ju på Lesvos så gott som varje dag i fyra månader så vi avstod från strandbesök på Iraklia, även om vi såg många vackra stränder från bilen. Ett kvällsdopp efter dagens utflykt han vi dock med på den egna stranden. Det enda vi beklagade var att vi inte besökt Iraklia tidigare. Vi luffade ju trots allt omkring i området både i slutet av 70-talet och slutet på 90-talet innan Lesvos. Bättre sent än aldrig
Vi upplever Lesvos som en av de mest grekiska öar som finns. Inte särskilt mycket satsas på turism utom möjligen i Petra, Molivos och Plomari. Det är en vacker ö. 75% av ön är grön, mest beroende på olivträden, som täcker den östra delen av ön tillsammans med en del granskog. Västra Lesvos är kal och stening med liten eller nästa ingen växlighet. Hela ön är bergig och därför får du ofta fantastiska utsikter på de backiga vägarna runt hela ön. Bada kan du i stort sett göra över allt. Det finns många organiserade stränder runt ön där du oftast får en solstol och parasoll om du köper något att dricka (inte bara vatten) eller äta. Vi gillar Tzonia i nordöst och Tarti på sydkusten bäst.
Våra utflykter är antingen till fots i vår egen omgivning där vi på en halvtimme kan nå upp i backarna och få en underbar utsikt över Egeiska havet och Turkiet. Tar vi bilen blir det Petra, Tzonia, Tarti, Sigri, Agiassos eller någon av de många, många byar som ligger längs vägen. Tidigare tog vi ofta med bilen till Turkiet och körde till Pergamon, Izmir, Efessos, Sirince, Pamukkale, Bodrom och till Konstantinopel. Sista Turkiet resan var 2015.
Mytelini, öns huvudstad har 30 000 invånare. Där finns ett universitet som ger stan en ungdomlig prägel året runt. Det är nästan aldrig mer än 25 meter till nästa vattenhål. Ska du besöka Mytelini på en dags utflykt glöm inte att alla butiker (utom supermarkets och minimarkets stänger måndag – lördag ca kl 13.30. Kvällsöppet efter kl 18.00 tisdag, torsdag och fredag. På söndagar är allt utom minimarkets stängt hela dagen.
I Grekland umgås man mer avslappnat över åldersgränserna än i norra Europa. Många av våra vänner och bekantar är betydligt yngre än oss. Våra bästa vänner här är runt 45 år. Barn får finnas och finns överallt och får vara barn över allt.
Vi hyr vår lägenhet hela året för att slippa asa sommarkläder osv fram och tillbaka. I början på september dyker frågan alltid upp. Hur gör vi nästa år?
Det är klart att vårt grekiska äventyr får ett slut så småningom. Vi fyller 70 år båda två nästa år. Jag fyller år på sommaren och firade min 60 års dag på Lesvos så jag ska fira min 70 års dag här också. Så vi kommer tillbaka 2018 också. Sedan……………………………..? Den som lever får se.
Skala Mistegnon 13 oktober 2017