Sentimental feeling

[Monica P]

Alla dessa foton...alla dessa album...

Man städar ju ibland, och flyttar om lite. Då blir man möjligen sittande en stund och bläddrar i ett gammalt fotoalbum...vad ska moderna människor bläddra i, de måste ha en dator förstås , och en sån där pinne vad det nu heter, och stoppa i och leta, eller en sån där smartfån med plats för kort på alla maträtterna på semestern...

Jag är nöjd med mina gamla album, jag, somliga riktigt ordentligt iordninggjorda med namn och datum och detaljer. Mest är det kort på barna, glada barn, fina barn, var dom verkligen så där små?

Jag fastnar för ett kort från Aten. De två tonårsbarnen är smala och tunna med 80-talsfrisyrer och ett något ointresserat uttryck, de ser ut från bilden, är de månne less på Aten, ville de hellre vara hemma med kompisarna i Motala? Den lille ser rakt mot mig med den där bestämda minen han hade redan från födseln.

Och jag tänker: de stora är redan på väg mot egna liv och upplevelser, utan att veta ett dugg om vad som kommer. Den lille är fortfarande min lillgrabb, men jag vet ju att han blir tonåring han med , inom oj så kort tid...