Vindruvor, fikon...

[Monica P]

Troligen är det ovanligt tidigt i år, men det där med mannaminne är ju inte att lita på, sägs det. I alla händelser kan vi redan glädja oss åt mogna fikon och snart mogna vindruvor, också, det finns massor.

Våra fikonträd ( buskar) är rätt så klena. Fikonträd med sina enorma blad sägs inte behöva vatten, men då är det nog etablerade träd med goda rotsystem, helst nånstans där det finns grundvatten,, varför inte lite vothro-vätskor med...avloppsvatten med andra ord.

Fikonträdet förädlar uppenbarligen vätskan på vägen upp, för de fikon vår vän herden Petros pallade åt oss är alldeles utmärkta.

Tidiga morgnar, när det nästan är mörkt fortfarande , se man skumma figurer smyga runt i fikonskogen, de har kassar och ser sig om hela tiden, men jag har avslöjat dem, det är våra grannar, förutom Petros, och alla ser lite skuldmedvetna ut.

Ägarna lär inte vara så intresserade, för då kunde de ju tjudra sina två skällande småhundar på lämpligt ställe, tycker grannarna och Petros...

Vindruvorna, däremot, är det jag som får passa. För att palla dem måste man in genom våra grindar, som gnisslar...det finns otroligt mycket, så vi brukar faktiskt dela med oss till alla vänner, snart är det dags.

För närvarande är det jag som frossar, barndomens krusbär var lika lockande redan innan de mognat. Getingarna har också fattat tycke för de mest mogna klasarna. I akt och mening att göra det mer besvärligt för dem har jag sytt mängder av små påsar av spetsgardiner och tyll, och fäst dem runt klasarna med klädnypor.

Ingen besprutning, men dammiga som allt här, Afrika skickar regelbundet stora moln av rödbrunt damm.