Slut på sommaren?

[karinafp]

När jag var barn brukade pappa ta sina två veckors semester direkt efter midsommar. Då packade vi bilen och stack iväg någonstans. Ibland tältade vi, ibland bodde vi på vandrarhem och ibland lånade vi husvagn eller hyrde en stuga. Jag har massor av gamla foton på oss på olika campingplatser runt om i vårt land. Givetvis skulle vi alla vara klädda i likadana träningsoveraller.

1970 ändrades det. Då låg mina föräldrar i skilsmässa, vilket gjorde mig väldigt ledsen. För att i viss mån trösta mig, åkte mamma och jag på mitt livs första charterresa. Till Mallorca! Nästa sommar var föräldrarna sams igen, så då åkte vi hela familjen tillbaka till Palma Nova. Fotbollsspelaren George Best bodde på samma hotell, minns jag. Han var väldigt trevlig och brukade kicka boll på stranden med min lillebror. Nu var det slut med campingsemestrar, nu blev det två veckors charter någonstans i Europa. Och det har i princip fortsatt sedan dess. Efter midsommar åker vi iväg någonstans. Som lärare var det det första möjliga tillfället, innan den riktiga högsäsongen började.

Men det som finns kvar ända sedan barnsben är känslan av att när jag kommer hem från resan är sommaren slut! Ja, jag ser i almanackan att det kan vara över en månad kvar till skolstarten, men i hjärnan är sommaren slut ...

Nu är det dottern som är lärare, och hon som åker iväg direkt efter midsommar. Så gjorde vi ju även i år. Men sen stannade jag bara hemma en vecka innan Fred och jag packade bilen och stack upp till Dalarna på en road trip. Träffade syskon och gamla skolkamrater och hade - faktiskt - fint väder hela tiden! Så sommarslutsdeppigheten blev uppskjuten några dagar. Men nu är den tillbaka med full kraft. Fred har åkt till Montreal för att träffa sin bror och sina barn och barnbarn i ett par veckor, så jag går ensam om dagarna och försöker fylla tiden med böcker och tv.

Och tv-reklamen har börjat prata om skolstarten ...

Karin
gräsänka eller nåt sånt ...