Ö för ensamluffare

[Charlotte!]

Ursprungligen postat av Vågen

Jag försöker föreställa mig såsom ensamresenär, hur gör jag, tar jag kontakt med andra, pratar och umgås, eller drar jag mig undam, vill vara ensam... ? Vet inte, det visar sig, men jag skulle gärna vilja höra mer om hur du gör. Tar du kontakt, är det lätt att få kontakt med människor, få någon att prata med om du känner för det...., eller har de flesta - såväl greker som skandinaver - fullt upp med sig själva, sitt eget liv..?

Hej igen,

"Främlingar är vänner som du ännu inte känner" sa väl Tage D om jag minns rätt. Och det stämde verkligen för mig när jag var bl a på Skopelos. Dels för att jag är ganska utåtriktad och dels för att det är ett litet samhälle där man lätt får kontakt med folk (om man vill). Jag träffade massor med trevliga greker (och några svenskar). Det var till och med tungt att åka hem till Sverige!

Ursprungligen postat av Vågen

Och nästa fråga, är du någonsin rädd ja, exempelvis att vara ensam på en strand, köra vespa på oländliga vägar osv. Jag menar, ibland är det ju klokt att var försiktig typ att "våga" vara rädd ja, för att ta hand om sig, men oftast är det ju bara slöseri med tid och energi..

En viss rädsla, kalla det självbevarelsedrift, är nog bara sund. Men det är väldigt utvecklande att våga balansera på gränsen till sin komfortzon. Själv hyrde jag bil och utforskade ön på egen hand några dagar. Det var härligt att hitta egna vägar (hade självriskeliminering på bilen!) och stränder, kloster, tavernor i små byar... Många av de upplevelser jag fick under resan hade jag nog inte fått om jag hade haft sällskap. Jag kom liksom närmare samhället och människorna just på grund av att jag var ensam.

Har du valt ut en ö ännu?

/Charlotte!