Fredag 27/4

[UlfWiman]

Fredag 27/4


God morgon. Nu är jag stressad för mr A kommer alldeles strax. Vädret är följande, sol och blå himmel 18,5 grader varmt med en lätt fläkt ute. Nu är det utflykt som gäller, vi ska till Kalives igen.


Min kompis kom klockan 09.00. Vi tog upp på motorvägen i riktning öster. Mr Shumacher gör sitt bästa för att slå fartrekord. Vid en stor IN.KA går vägen upp till höger mot Kalives och Koymos stenpark där allt är av sten.
Allt som finns där är gjort av små, stora, platta eller runda stenar. Det finns en kyrka, ett museum, och en bar. Djur finns det också i sten och till och med toaletterna är klädda med sten.



Skaparen av allt detta är en man vid namn Giorgos Charaledakis och med lite av Guds hjälp, som han sa. Det har tagit honom över 12 år att förverkliga sin dröm med hjälp av ett antal personer. De tar ingen inträdesavgift men de förväntar sig att man köper något att dricka då det är dyrt att driva stället. På museet finns det allt för gammalt jordbruk och vad som fanns i hemmen förr. Museibyggnaden är i två våningar och högst upp är utsikten fantastisk.
Kalives breder ut sig helt underbart med byggnaderna, kyrkan, grönskan, stranden och havet.
Man får inte ha alltför bråttom om man skall hinna se och uppfatta alla de fantasifulla skapelserna. Varje onsdag på sommaren har Giorgos ”levande” musik, kretensisk förstås, med bra artister. Man är välkommen till Kalives även på vintern, men det finns inget att köpa då utan det är stängt. Ett besök på denna by i sten, rekommenderas varmt.



Efter fika och glass körde vi vidare till Kalives och Almyrida.
Vi stannade till hos Antonis Santorinaki, han som målar tavlor på glas han är tysk och hon engelska. Han har en fantastisk villa ”House of Olives ” och förutom att måla så illustrerar han böcker som hans hustru Gill skriver. Naturligtvis skulle det drickas vin, raki och kaffe.
Efter det for vi upp mot glasbruket som ligger mellan Plaka och Kokkino Chorio.
Här smälter de ”gammalt” glas, mest flaskor i olika färger. Det ligger ett berg av dem utanför byggnaden. Av dessa blåser de nya, fina lampor, vaser och andra prydnads- föremål.
Jag såg att de även hade mycket smide och frågade vad det var till för. Det var visst vinterns sysselsättning.



Då vi befann oss nära Kokkino Chorio (Den röda byn), passade vi på att köra i de smala gränderna, där Anthony Quinn för många år sedan gestaltade Zorba. I Almyrida finns det en vik med en fin strand. Svårt att hitta en parkeringsplats men det löste sig till slut.
Antonis hittade någon han kände och satte sig i skuggan under ett träd för att diskutera.
Himlen började dock se hotfull ut igen, så efter en stund gick vi upp till tavernan på stranden och där fick vi vänta en stund innan vi kunde få ett bord under tak. Under en härlig lunch kom så regnet, det bara öste ner men vad gjorde det. Vi satt ju under tak. Regnet varade i en 45 minuter, sedan blåste det till och blå himmel med sol kom fram. Det regnar visst alltid när jag är på besök.


Efter det här for vi hem igen. Det gick lugnare på hemresan så jag tror det var hungern som styrde Antonis. Vi får se om kameran funkade eller inte. Jag har ingen display då den har gått sönder. Undrar egentligen hur lunchen var? Det första jag fick göra när jag kom hem var att gå och hämta hinken. Jag ska ringa till Antonis och kolla hur han mår. Han mådde inget bra han heller så han ska ringa till restaurangen vi var på och skälla. Troligtvis var det moussakan som var orsaken har jag räknat ut. Antonis brukar aldrig äta moussaka om det inte är mamma som har gjort den. Nu är jag så slut så jag tänker gå och lägga mig och jag lär säkert somna.

Uffe

Pset fanns fyra bilder i kameran