Första gången till Grekland

[monica]

Jag kan lova att det blir en stor upplevelse.

Monica

[ALba]

Ja, det är ju bara att instämma med de andra. Grekland är fantastiskt.

Vad är skillnaden mot ex spanjorerna? Hmmm, det var en bra fråga, det är svårt att sätta fingret på. Men av egen erfarenhet så har vi råkat ut för en riktigt fräck ficktjuv, en läskig blottare och en bortbogserad bil (ok, det sista var väl kanske självförvållat om vi hade läst skyltarna) i Spanien, i Grekland har aldrig något sånt hänt fast jag har varit betydligt fler gånger i Grekland!
Och de hotellkomplex som finns i Spanien, nej tacka vet jag de mindre mysiga hotell som det oftast är i Grekland, jag vill inte bo på 10e våningen med småbarn.

Det enda jag kan komma på som jag gillar mindre med Grekland är trafiken, vilka fartdårar det finns.

[Bluesea]

Jag skrev den här berättelsen för några år sedan:

”Varför är det inget annat än öluffning i Grekland i skallen på dig?” frågade min kompis mig en sommar för några år sedan. Då satt vi söder om Disney World i Florida. Varför vi satt där? Jo, jag lyckades få syn på en restaurang som hette ”The Really Really Greek Taverna” när vi åkte förbi. Ja, och sedan var det så klart kört.

Jag har frågat mig själv detta åtskilliga gånger. Det är lätt att svara sol, hav och blå himmel, men det ligger på ett annat plan. Jag skulle vilja börja med att svara: doften. Tänk när du kliver av den ofta dieselstinkande båten för första gången, går över landgången och andas in djupt. Förutom själva doften från havet, får du nästan alltid en förnimmelse av timjan, kåda och någon blomdoft du inte känner igen.

Sedan hör du glada greker hälsa dig med ”Kalimera” och ”Yassos”. Du hälsar leende tillbaka, makar ryggsäcken tillrätta, och vandrar in mot byn. När du kommer fram till första tavernan, kastar du ryggsäcken på en stol, och dig själv på en annan. Det är nu allting egentligen börjar. Upplevelser som kommer att kittla alla dina sinnen, plus nyfikenheten på nästa ö. Ägaren trollar fram ett fat med några stora feta svarta oliver och en näve pistagenötter. Ett immande glas med kallt vatten kommer också fram, och sedan lämnas du ifred. Du är ju gäst, och vill du inte ha något mer så slipper du. Vattnet tar slut på två minuter, och du använder en stor del av ditt grekiska ordförråd när du beställer en öl: ”Mia bira, parakaló”. Snart har du en flaska Mythos framför dig tillsammans med ett nytt glas, modell större. Efter en njutningsfull klunk börjar du se dig omkring.

Fartyget du kom med håller redan på att lämna hamnen under stort ståhej. Bilarna, som snällt väntade på kajen, har nu kört ombord. De var fullastade med stora tomater, vattenmeloner och en mängd andra frukter som odlas på ön. Bilarna som lämnade fartyget är lastade med så mycket och med så varierade saker ett de verkar kunna fylla ett medelstort varuhus. Förutom mat och dryck kommer bilar fullastade med cementsäckar, bräder och till och med en cementblandare. Stolar, bord och garderober vinglar osäkert på flaken. IKEA verkar vara ett okänt begrepp. Allt är mycket underhållande. Blicken vandrar vidare, och du får syn på en smal gränd. Husen är helt vita förutom blå dörrar och fönsterluckor. Ett tiotal katter sitter och tittar intresserat på när en fiskargubbe rensar sina gula nät. Han är klädd i en mörkblå overall, och en gigantisk keps är nedtryckt på huvudet. Du ser bara hans näsa och grå mustascher, och du hör att han nynnar på någon okänd grekisk melodi.

Åt andra hållet, lite längre upp i gatan, finns en affär. Skylten med ”Supermarket” över dörren är bredare än hela affären, men du vet att där inne finns ungefär allt du behöver. Små kryddstarka lammkorvar trängs i kyldisken tillsammans med nytillverkade fårostar och hemmagjorda vinbladsdolmar. Den lokala ouzon, som inte finns att köpa någon annanstans, passar perfekt till.

Du tar några klunkar öl till och börjar omedvetet le. Du känner solen bränna på dina vrister, och du lutar dig tillbaka så att ditt huvud svalkas av skuggan från vinrankorna som fungerar som tak.

Du reser sig själv men är aldrig ensam. Nu, till exempel, har en av katterna från gränden fått syn på dig och kommer fram till ditt bord. Han tigger inte utan sätter sig lugnt och tittar på dig. Ägaren till tavernan kommer ut, sätter sig på huk och börjar klia katten bakom örat. Båda ser ut att tycka lika mycket om det. Eller alla ni tre förresten eftersom du inser att just nu, just i detta ögonblick, kan ingenting bli bättre.

[Bennyboy]

Mange bra forsøk
Men dette er en av de mange ting som ikke kan forklares, det må oppleves

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Bluesea

Jag skrev den här berättelsen för några år sedan:

Och jag skrev så här:

Jag får ofta frågan om varför jag gillar Grekland och varje gång trevar jag efter ett begripligt svar. Grekland är ett land som ockuperar ens själ med livslång kärlek. Men hur det går till och varför kärleken ständigt ökar i intensitet är svårt att klargöra för andra. Vem ska kunna förstå, förutom de redan invigda?

Jag har besökt Grekland drygt trettio gånger sedan 1979. Oftast åker jag dit två gånger om året, vår och höst. Ibland blir det två veckor, oftast tre, men vissa år stannar jag längre, som längst har det blivit sex månader. Men varför? Ja, anledningarna är många och svaret kan vara långt som en grekisk lunch eller kort som "jag älskar dig" på grekiska - "Sagapo".

När jag är i Grekland transformeras jag till den människa jag innerst inne egentligen är. Jag är mig själv helt enkelt. Livet är lätt att leva och eventuella bekymmer förvandlas till små luftbubblor som jag utan svårighet kan sticka hål på. Jag är jag! Sagapo! I Grekland är jag aldrig turist, jag är människa! Jag känner mig alltid välkommen som den jag är, så enkelt är det faktiskt. Grekland är, för mig, det enda land där känslan av harmoni och välbefinnande infinner sig redan innan jag planet har landat. Jag vet vad jag har framför mig och jag vet att alla mina förväntningar kommer att uppfyllas. Det blir aldrig fel.

Och så är det den sällsamma atmosfären som är så svår att beskriva, det är värmen från människorna och deras gränslösa gästfrihet, det är havet och ljuset, det är att vakna till tuppen och somna med cikadorna, det är den vackra musiken, den grekiska salladen, det är de karga bergen och den sköna naturen, det är de sockersöta byarna, dofterna, färgerna, det kalla vinet och alla muntra åsnor. Det är också den enkla livsstilen, kravlösheten, lugnet, ensamheten och de ljumna kvällarna på en taverna vid vattenbrynet. Att leva i nuet trots att den grekiska historien ständigt väntar runt hörnet. Det är alla möten med grekerna själva, ett folk som ständigt förvånar och alltid har nära till ett leende och en stillsam hälsning.

Sen är det ju det där med stränderna. Det finns inte bättre stränder i hela Europa, det finns heller inte en sådan mångfald och så många valmöjligheter som i Grekland. Och det är bara i Grekland det finns tavernor på stränderna! Och sedan är det ju det där med öar. Tänk så många alternativ det finns! En hel värld av öar att botanisera bland och ändå är ingen ö den andra lik. Grekland är inte ett land att älska, det är många länder i ett. Varje ö är en ny värld, en ny upplevelse och därför kan man aldrig tröttna.

Det är som med laxen; man måste återvända varje år!

[bengtv]

Hej igen alla Greklandsentusiaster som svarade på mina frågor om Grekland inför min allra första resa till det "förlovade landet"!! Nu har jag upplevt det där som ni beskrev med så varma och entusiastiska ord. Jaa,jag kan nu så här i efterhand erkänna att alla förtjusta lovord, glittrande,drömmande ögon gjorde att jag i förväg förstod att även jag skulle bli förälskad. Vid första anblicken, när planet svängde in över ön så tyckte jag att den såg väldigt karg och lite ogästvänlig ut, men när flygplansdörren öppnats och jag kände värmen och solen så var redan ngt på gång. Vi reste med en inhemsk, ngt skraltig buss in till Kokkari där vi valde ett boende hos en trevlig liten dam, rummet hade en balkong med utsikt mot Medelhavet och endast stadens lilla huvudgata och några hus skilde oss från havet, underbart! Det blev en fantastisk och upplevelserik vecka, med bad,solande,snorkling i det skimrande azurblå och gröna havet som man kan sitta och titta på och njuta av i all oändlighet...när jag såhär i efterhand sluter ögonen så hör jag havets rörelser, vågor som rullar in mot stranden, sakta brus och /eller dyningar....längst ut i fonden kunde vi då och då se de stora jättefärjorna som kryssar i den grekiska arkipelagen... Men jag saknade de inhemska fiskebåtarna, kanske berodde det på att de stävar ut så tidigat i småtimmarna när jag låg och sov som bäst...
Vi hyrde en 4-hjuling i flera dagar och med den utforskade vi en stor del av ön. Mest förtjusta blev vi i de gamla herrarna i bergsbyn Viroulatis, vi kom dit på slingrande serpentinvägar en fm. På det lilla torget satt 4-8 gerker i varierande åldrar i skuggan, där den unga tavernaägarinnan servade herrarna bestämt men med glimten i ögat. De satt där och drack Ouzo, åt sumas-meze och diskuterade, gud vet vad, alltmedan de som hade radbandet mellan fingrarna snurrade och snurrade på dem. Själva avnjöt vi varsin Frappe och hade en härlig stund med herrarna som bjöd in oss att sitta hos dem. Denna dagen besökte vi även bergsbyn Manolates och på vägen ned stannade vi en stund i Näktergalsdalen, som är otroligt lummig med fräsch grönska och det måste vara underbart att få höra näktergalen drilla just här, men men då bör man vara uppe tidigt på morgonen(hmm pga min morgontrötthet missade jag både nyss nämnda fågel och fiskebåtarna). Vi gjorde även utflyker till Pythagorian och stannade vid Thermenium och åkte även upp en bit ovanför staden för att se ingången till Epifelparnatunneln, som egentligen är två tunnlar och där man kan gå in ett 100-tal meter i den lägsta. Vi besökte även Karlovassi, den unga universitetsstaden, där vi åt och drack på en taverna vars unge ägare blev mycket glad att få prata en stund med oss om föregående kvälls EM-match där "vi vann" mot Grekland, mycket fotbollssnack blev det företrädesvis om Zlatan, och mycket beklagande om det grekiska fotbollslandslaget...Vi tillbringade även en halvdag i staden Samos med ett besök i stadens museum och en stunds samspråk med en gammal krigsveteran..jaa de öbor vi har träffat under våra dagar på Samos har gjort att starkt intryck liksom hela ön med sin natur, växter och så givetvis först och sist det underbara sägenomspunna Meldelhavet! Jag har fått uppleva trafikstockningar, både i bergsbyar såväl som i staden Kalovassi,i den delen av staden där "gatorna" är trånga och vindlande och där bilburna turister kan förirra sig in,(OBS inte vi) och bli stressade när de små inhemska lastbilarna och övriga fordon dyker upp från tvärgator eller bakifrån och tutar, gestikulerar och till slut löser framkomligheten på smidigaste sätt.Mycket intressant skådespel, som så många många vardagshändelser som finns att se bara man vill stanna upp en stund, och det vill man ju i denna miljön. Vi har ätit gott, det första vi avnjöt vid ankomsten var givetvis Gyros med en kall Mythos, grekiska sallader, Calamaris och druckit Retzina samt givetvis Ouzo.
Jag kan ännu känna smaken av en nyplockad apelsin som är den godaste och saftigaste
jag någonsin har smakat.
Jag är frälst och ohjälpligt förälskad och ansluter mig till älskagreklandssammanslutningen.
Eva Andersson

[LN]

Välkommen, förälskelsen kommer aldrig att gå över, den är för evigt!!

[KosAnn]

Jag står här med tårar i ögonen, löjligt rörd över alla vackra ord om varför man bara älskar Grekland.
Jag kunde känna igen alltihop. Man bara finns till, när man är i Grekland. Där finns en sådan underbar livfullhet som gör att man bara njuter av livet.
Längtar just nu så mycket dit ner att det gör ont i magen. Men, snart så. Förhoppningsvis om 3 veckor bär det av.
/Annika

[Ivi]

Du skrev så fint om din förälskelse Eva, så jag blev tvungen att plocka fram våra egna bilder från Samos-resan för sju år sedan. Och vilka minnen...

Välkommen in bland Greklandstokarna! Vi är många

Ivi

[UlfWiman]

Till Eva "bengtv"
Välkommen till det förlovade landet och vi som älskar det. Mycket handlar om att kasta sig ut i det okända och ta saker och ting som de kommer. Med andra ord "Grekisk planering" av dagen. Det finns ingenting idag som inte kan göras i morgon. Uret styrs av "GMT" dvs "Greek Maybe Time" till och med lokalbussarna. Långdistansarna är lite bättre på planering men det haltar.
På semestern.
-Vem har bråttom?
-Är inte semester att slippa ha bråttom?
Ägna sig åt varandra om man är två eller göra vad man vill om man är solist. Sova och vakna när ni vill, äta, bada, sola när ni vill. Släng alla måsten överbord, "Ågren" finns det tillräcklig av så det räcker åt alla.
Du verkar ha haft det bra och landet välkomnade dig.
Nästa gång kanske det blir en resa till landet i landet dvs Kreta.
Har du en gång farit dit är det stor risk att du blir fast.

Uffe

Ps:Varför inte skaffa ett eget login.

[Katharina]

Härligt! Trevlig berättelse och mycket hann ni med på er vecka. Antar att ni redan har börjat fundera på nästa resa; det brukar vara svårt att inte göra det.

Ursäkta mitt tidigare inlägg också. Jag satt på jobbet och var lite stressad, men såg sedan din reseberättelse.

Ursprungligen postat av bengtv

Hej igen alla Greklandsentusiaster som svarade på mina frågor om Grekland inför min allra första resa till det "förlovade landet"!! Nu har jag upplevt det där som ni beskrev med så varma och entusiastiska ord. Jaa,jag kan nu så här i efterhand erkänna att alla förtjusta lovord, glittrande,drömmande ögon gjorde att jag i förväg förstod att även jag skulle bli förälskad. Vid första anblicken, när planet svängde in över ön så tyckte jag att den såg väldigt karg och lite ogästvänlig ut, men när flygplansdörren öppnats och jag kände värmen och solen så var redan ngt på gång. Vi reste med en inhemsk, ngt skraltig buss in till Kokkari där vi valde ett boende hos en trevlig liten dam, rummet hade en balkong med utsikt mot Medelhavet och endast stadens lilla huvudgata och några hus skilde oss från havet, underbart! Det blev en fantastisk och upplevelserik vecka, med bad,solande,snorkling i det skimrande azurblå och gröna havet som man kan sitta och titta på och njuta av i all oändlighet...när jag såhär i efterhand sluter ögonen så hör jag havets rörelser, vågor som rullar in mot stranden, sakta brus och /eller dyningar....längst ut i fonden kunde vi då och då se de stora jättefärjorna som kryssar i den grekiska arkipelagen... Men jag saknade de inhemska fiskebåtarna, kanske berodde det på att de stävar ut så tidigat i småtimmarna när jag låg och sov som bäst...
Vi hyrde en 4-hjuling i flera dagar och med den utforskade vi en stor del av ön. Mest förtjusta blev vi i de gamla herrarna i bergsbyn Viroulatis, vi kom dit på slingrande serpentinvägar en fm. På det lilla torget satt 4-8 gerker i varierande åldrar i skuggan, där den unga tavernaägarinnan servade herrarna bestämt men med glimten i ögat. De satt där och drack Ouzo, åt sumas-meze och diskuterade, gud vet vad, alltmedan de som hade radbandet mellan fingrarna snurrade och snurrade på dem. Själva avnjöt vi varsin Frappe och hade en härlig stund med herrarna som bjöd in oss att sitta hos dem. Denna dagen besökte vi även bergsbyn Manolates och på vägen ned stannade vi en stund i Näktergalsdalen, som är otroligt lummig med fräsch grönska och det måste vara underbart att få höra näktergalen drilla just här, men men då bör man vara uppe tidigt på morgonen(hmm pga min morgontrötthet missade jag både nyss nämnda fågel och fiskebåtarna). Vi gjorde även utflyker till Pythagorian och stannade vid Thermenium och åkte även upp en bit ovanför staden för att se ingången till Epifelparnatunneln, som egentligen är två tunnlar och där man kan gå in ett 100-tal meter i den lägsta. Vi besökte även Karlovassi, den unga universitetsstaden, där vi åt och drack på en taverna vars unge ägare blev mycket glad att få prata en stund med oss om föregående kvälls EM-match där "vi vann" mot Grekland, mycket fotbollssnack blev det företrädesvis om Zlatan, och mycket beklagande om det grekiska fotbollslandslaget...Vi tillbringade även en halvdag i staden Samos med ett besök i stadens museum och en stunds samspråk med en gammal krigsveteran..jaa de öbor vi har träffat under våra dagar på Samos har gjort att starkt intryck liksom hela ön med sin natur, växter och så givetvis först och sist det underbara sägenomspunna Meldelhavet! Jag har fått uppleva trafikstockningar, både i bergsbyar såväl som i staden Kalovassi,i den delen av staden där "gatorna" är trånga och vindlande och där bilburna turister kan förirra sig in,(OBS inte vi) och bli stressade när de små inhemska lastbilarna och övriga fordon dyker upp från tvärgator eller bakifrån och tutar, gestikulerar och till slut löser framkomligheten på smidigaste sätt.Mycket intressant skådespel, som så många många vardagshändelser som finns att se bara man vill stanna upp en stund, och det vill man ju i denna miljön. Vi har ätit gott, det första vi avnjöt vid ankomsten var givetvis Gyros med en kall Mythos, grekiska sallader, Calamaris och druckit Retzina samt givetvis Ouzo.
Jag kan ännu känna smaken av en nyplockad apelsin som är den godaste och saftigaste
jag någonsin har smakat.
Jag är frälst och ohjälpligt förälskad och ansluter mig till älskagreklandssammanslutningen.
Eva Andersson