Avstånd Amorgos

[marieg]

Ursprungligen postat av Kalimera

Klokt. Om du åker dit och fotar skulle jag bli väldigt tacksam om du visade några bilder här på Kalimera. Jag har aldrig - trots otaliga besök på Amorgos - sett solen gå upp vid klostret.

Jag kommer definitivt ta mig dit o fota i soluppgången - lovar visa bilderna sen. Men det är inte förrän i juni jag ska dit...

[Kalimera]

Ursprungligen postat av marieg

Jag kommer definitivt ta mig dit o fota i soluppgången - lovar visa bilderna sen.

Tack!

Men det är inte förrän i juni jag ska dit...

Jag väntar så gärna.

[Svein B.]

Jeg kommer til at det er 7,5 km. Det går jo bilvei hele veien, så det vil jo være trygt å gå langs bilveien. Det er selvsagt lurt å ta med lommelykt. Det kan jo hende du får haik også?

[Malina]

Soluppgången vid klostret är bland det vackraste jag har sett i hela mitt liv!
I juli -09,skulle vi äntligen göra den berömda vandringen mellan klostret och Aegali.
Vi betällde taxi till kl.06.00,tror jag.Det var ännu rätt morgonsvalt i luften och helt vindstilla.
Travade den mödosamma, men vackra vägen upp mot klostret och blev stående i andakt!
Solen höll just på att gå upp,havet låg som en mjuk sammetsmantel,dofterna av timjan och andra örter kom emot en,fåglarna började drilla och sjunga och klostret stod bakom oss som en hög,vit vänlighet.
Upplevelsen blev så stark att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna.Det var lyckliga och förlösande tårar och allt kändes underbart!

Lycka till med fotograferingen!

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Malina

Upplevelsen blev så stark att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna. Det var lyckliga och förlösande tårar och allt kändes underbart!

Jag kan förstå även om jag inte sett soluppgången därifrån. Nästa gång...

[marieg]

Ursprungligen postat av Malina

Soluppgången vid klostret är bland det vackraste jag har sett i hela mitt liv!
I juli -09,skulle vi äntligen göra den berömda vandringen mellan klostret och Aegali.
Vi betällde taxi till kl.06.00,tror jag.Det var ännu rätt morgonsvalt i luften och helt vindstilla.
Travade den mödosamma, men vackra vägen upp mot klostret och blev stående i andakt!
Solen höll just på att gå upp,havet låg som en mjuk sammetsmantel,dofterna av timjan och andra örter kom emot en,fåglarna började drilla och sjunga och klostret stod bakom oss som en hög,vit vänlighet.
Upplevelsen blev så stark att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna.Det var lyckliga och förlösande tårar och allt kändes underbart!

Lycka till med fotograferingen!

Åh vad glad jag blir att läsa detta... det inspirerar mig ännu mer!!