Vilken person är du i Grekland?

[Klick]

I normala fall (läs Sverige) har jag ett stort behov av kontroll och allt jag skall företa mig måste planeras. Jag blir i normala fall lättirreterad för att bussen eller tåget är försenat och har mycket litet tålamod. Kan inte leva utan min klocka eller min mobiltelefon eller datorn... I Grekland drabbas jag plötsligt av tålamod, lugn och att jag behöver inte veta vad klockan är eller om jag har täckning på mobiltelefonen eller inte... Jag anser mig själv vara en gladare och en mer öppen människa än vanligt...

[Lissi]

Ursprungligen postat av Klick

I normala fall (läs Sverige) har jag ett stort behov av kontroll och allt jag skall företa mig måste planeras. Jag blir i normala fall lättirreterad för att bussen eller tåget är försenat och har mycket litet tålamod. Kan inte leva utan min klocka eller min mobiltelefon eller datorn... I Grekland drabbas jag plötsligt av tålamod, lugn och att jag behöver inte veta vad klockan är eller om jag har täckning på mobiltelefonen eller inte... Jag anser mig själv vara en gladare och en mer öppen människa än vanligt...

..men är inte det en allmän "semesterkänsla?" Jag undrar mycket över det när det gäller mig i alla fall..om jag/Du var i en fransk by eller på en italiensk ö på semester skulle vi ha mer kontrollbehov då? Eller det är kanske så att vi är så vana och HEMMA i Grekland att vi just KAN släppa allt för vi känner igen oss och vet hur det funkar/inte funkar och anpassar oss till det automatiskt av vana...??? Det är spännande att vi förändras så av Grekland....

Lissi - som LÄNGTAR!!!

[Klick]

[quote=Lissi;198849 Eller det är kanske så att vi är så vana och HEMMA i Grekland att vi just KAN släppa allt för vi känner igen oss och vet hur det funkar/inte funkar och anpassar oss till det automatiskt av vana...??? Det är spännande att vi förändras så av Grekland....

Lissi - som LÄNGTAR!!![/quote]

Ja, jag tror att det är så att det är på grund av att man har semester och då slappnar man av automatiskt...

- "bara" 153 dagar

[camilla34]

Nu har jag inte varit i grekland, ingen annan utlandssemester heller, bara tyskland, österike ungern och våra grannländer.

MEN jag skulle tro att jag ändras. Tycker det är en självklarhet att man ändras lite när man kommer på semester. Ingen stress med att passa tider, ingen matlagning, ingen städning av stort hus, bara ledighet och lugn. Ska bli så skönt att komma iväg i maj, åker med dottern, lilla sonen och sambon bli hemma.

[xenos]

Jag har funderat mer över din fråga xenos och har kommit på en sak till: jag lever i nuet när jag är i Grekland. Det har jag svårare att göra här hemma.

Jusr det! En av mina första insikter över varför jag trivdes i Grekland formulerade jag som en mycket högre närvarokänsla. Och det behöver man ju jämnt.

Jag minns en gång på Finikas på Koufonissi, efter en lång sen lunch - då snappade jag plötsligt att det stora sällskapet alldeles intill satt och pratade om räddningstjänstens organisation i Uddevalla!

Sällskapet klarade inte en förhöjd naärvarokänsla. De kröp in i tryggheten!

Det störde min upplevelse av

Tacka f..n för det!

[zeus&hera]

Har läst alla era tankar och funderingar, och håller med om de flesta!

Med risk för att låta djup och flummig så vill jag dela med mig av MIN känsla när jag återvänder till Grekland - och speciellt Kreta (där jag har min starkaste upplevelse av detta kvar):

Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?

[Katitzi]

[quote=zeus&hera;19803

Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?[/quote]



Ja, jag förstår precis! Man blir mer tillfreds och nöjd både med tillvaron och sig själv!
Katitzi

[Stina]

Ursprungligen postat av zeus&hera

Med risk för att låta djup och flummig så vill jag dela med mig av MIN känsla när jag återvänder till Grekland - och speciellt Kreta (där jag har min starkaste upplevelse av detta kvar):

Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?

Jag förstår! Känner likadant

//Stina

[litentuva]

Ursprungligen postat av zeus&hera

Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?

Absolut!! Men undantag för katterna...

(med risk att få på moppo av alla Kalimeras kattälskare...)