Nostalgi

[Monica P]

Fick ett ryck häromdan. Möblerade om. Helt nöjd, som varenda gång jag ändrar på något...

Mina 34 fotoalbum fick äntligen rätt placering på ett bra ställe. Idag har jag använt en blåsig och kylig eftermiddag till att titta igenom varje album, sätta fast utramlade kort med dubbelhäftande tejp, märka ut årtal på albumryggen och ställa alla album i åldersföljd.

Å, vad jag känner mig duktig nu.

Det är ju sånt jag har tänkt göra i flera år...

Fick under tiden häftiga nostalgikänslor. Det är nog oundvikligt när man ser sina nu vuxna barn med mjölktänder och trehjulingar...vad söta dom var, vilka änglar, aldrig var dom jobbiga, friska för jämnan, vad mysigt vi hade det i den gamla kåken, å, så många resor vi gjorde, tänk så mycket kläder jag har tvättat och lagat och skarvat, nämen ett brev från mamma mitt i, och min kusin som dog, och pappa och jag med våra hästar, och där är jag fyra år och har en pälsjacka som var ruskigt trång, och se så söt min mamma var som ung, och pappa var minsann stilig också...

Och tiden ramlar av mig vartefter jag tittar i äldre och äldre album.

Det är en skattkammare som jag är väldigt rädd om.

[sjöborren]

Monica! Tänk så mycket du sparat i minnets skattkammare, och gamla album behöver inte betyda att du är gammal... bara att du levt länge.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Monica P

Och tiden ramlar av mig vartefter jag tittar i äldre och äldre album. Det är en skattkammare som jag är väldigt rädd om.

Visst är det roligt att titta i gamla album. Och tidskrävande. Man kan bli sittandes hur länge som helst. Det räcker med en bild för att man ska fastna.

Innan jag flyttade förra året gick jag igenom alla mina bilder, såväl de som fanns i album som lösa bilder i skokartonger. När jag var klar hade jag kastat mer än häften, jag sparade bara de viktigaste. Jag gjorde också en sak jag aldrig trodde jag skulle göra: jag kastade alla negativ! Det var många kan jag lova.

[Masse]

Så avundsjuk jag blir på er. Att ta tag i och sortera alla de där jättegamla bilderna som man har liggande är en sådan där typisk "manbordegöragrej" som jag ännu inte kommit till skott med.

Men jag förstår mycket väl alla varma känslor som väller över en när man sitter och tittar på de gamla bilderna från alla lyckliga dagar. Inte minst av barnen då de var små och härliga. Sen gläds man över att de nu är stora och härliga.

Mats

[jonny]

Man ska vara rädd om dom gammla korten dom går vidare sen när man själv inte finns.tänk på att vi i dag bara anv digitalkameran har sjäv råkat ut att datorn gick i sönder många foto åt helskota,har lärt mig att lägga dom på et usb-minne men är eftervälden intresserad av ett usb-minne.

[Monica P]

Janne: Jag har en massa negativ och det var bra när jag ville ta fram några särskilt betydelsefulla foton. De nya blev bättre än originalen vad beträffar färg och skärpa.
Masse: Stora och härliga- helt rätt!
Jonny: PRECIS! Jag har massor av foton på barnbarnen men inte så många kort på papper alltså.

[Netwolf]

Negativen slänger jag aldrig. Tänk så glad jag blev när jag hittade nästan alla gamla negativ i min mors kvarlåtenskap. Där fanns chans att återse många gamla goa bilder.
Jag sparar (i princip) alla digitala bilder med. Jag har ett sorts råarkiv (givetvis med backup). En bild som anses som misslyckad idag, kan man se med andra ögon i framtiden.

/Netwolf