Greklandssommar 1984, 3

[Monica P]

Vi rullar på söderöver.

På vänster sida har vi havet och stannar för en gång för att bada, men det känns inte så lockande. På vår högra sida ser vi höga berg, det är Olympos där de gamla gudarna fortfarande bor. Tror vi.

Norr om Larissa finns en ravin, Tempi, med en hängbro över floden Pinios. Där stannar vi alltid och tar en paus och går ner till den lilla kyrkan nere på dalbottnen. Så även denna gång. Vi tycker inte om att det är proppfullt med souvenirförsäljare i den skuggiga och trolska dalgången, men vad ska vi göra åt det...

Tempi kommer senare att bli en olycksplats när bergssidan rasar ner över bilar och bussar och många ungdomar omkommer. Det är än i dag, 2012, ofta stopp på trafiken där, arbeten pågår år efter år för att göra vägen säker.

I Larissa stannar vi en stund hos bilmekanikern Seitanos, han hjälpte oss så otroligt bra en tidigare resa. Vi blir bjudna på förfriskningar och fortsätter sedan mot Aten.

Trafiken i Aten känns bekant, som att åka i en fors med ideliga stopp, men vi känner oss ändå nöjda att ha kommit fram. Svärmor har en liten lägenhet i Koukakiområdet. Det är inte långt till Akropolis, Filopappos och Plaka, och det är våra gamla kvarter, så vi drar runt till fots för att se oss om.

Svärfars nya familj bor i nedre Kifissia dit man kan åka med tåg eller buss. Det är i den inte alls så tjusiga delen av Kifissia, och 1967 hade de både höns och getter och jag såg en orm i trädgården en gång. Nu har stan trängt närmare och den lantliga karaktären har försvunnit.

Mer presenter överlämnas...Fler vänner att träffa...

Jag uppsöker en bank för att ta ut pengar, men möts av totalt oförstående bankmän...Mina pengar svävar nånstans i yttre rymden, och banken är inte On Line...efter ett telegram hem till Handelsbanken får jag hjälp av en hygglig ung bankman och löfte om att vi ska kunna hämta pengarna senare, i en annan bankfilial i nordgrekland dit vi är på väg. N´daksi, ti na kanoume...!

När vi ska åka kommer svärmor på att hon vill följa med, så det är med viss möda vi stuvar om den någorlunda reducerade packningen och drar iväg norröver igen.

Lillebror har glada dagar. Han är den ende som har gott om plats, liten som han är, han kan ligga på tvären längst bak, där han bygger en koja av kläder och ligger och spelar bandspelare hela tiden. En älsklingslåt är "Only you " med The Flying Pickets , om och om igen tills vi andra blir galna. Än idag kan jag inte se ett fotografi av honom från den här tiden utan att höra den där melodin...

[Netwolf]

Som vanligt, så halkar man snabbt in i historien. Sitter jag fortfarande på taket, eller kom jag in i bilen, när packningen reducerades? Eller, javisstja. Svärmor knödde ju sig in med...

/Netwolf

[kirtor]

Mer....!!