![]() |
|
|
|
#1
|
||||
|
||||
|
Exakt! Det måste man komma till rätta med.
För inte så många år sen,skröt man i Sverige över att man hade anlitat svart arbetskraft, men det hör jag inte längre från någon. Jag skulle sjäv reagera negativt på det. Likväl har jag själv förr i tiden anlitat sv arbkraft. /Netwolf |
|
#2
|
||||
|
||||
|
Jag tror att det sitter så djupt, och är en så gammal tradition, att det kommer att ta enorm tid att komma tillrätta med det.
Och om du jämför med oss, vi får ju något för våra skattepengar. Men om jag, trots att jag betalade skatt, tvingades ge läkaren ett extra kuvert för att få min operation. Eller betala för kvällslektioner med privatlärare till barnen för att skolundervisningen var för dålig. Då vete katten ... |
|
#3
|
||||
|
||||
|
Visst är det väl så, att vi inte längre kan(?) skryta över att ha kommit undan skatt? Kanske på grund av att skatterna sänkts och att det skulle anses "sniket"? Ju fler som betalar sin skatt desto lägre kan den vara..!
|
|
#4
|
|||
|
|||
|
Ja men vilka är de största skattesmitarna tro?
Och då kan man ju inte låta bli att undra en extra sväng över varför motparten motsätter sig Syrizas punkt om höjda skatter för rika? Tidigare regeringar har inte gjort något särskilt åt storföretagens skatteflykt. Syriza har infört en "skattmas", försöker komma åt, åtminstone de största skattesmitarna. Skatterna har dessutom ökat för medelinkomsttagarna och det samtidigt som hushållens inkomst har minskat som sagt. http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6094392 Sen vet jag inte om vi i Sverige direkt ska slå oss alltför sstolt på bröstet heller. Arbetsgivaravgifter och skattesmitning har ju varit ett relativt vanligt problem inom vår egen restaurangbransch också. Och ja, jag hävdar fortfarande envist att det ändå är på väg åt rätt håll ute på öarna. Kvitton är betydligt vanligare idag än vad de var för fem år sedan. |
|
#5
|
|||
|
|||
|
Artikeln är från 15 februari i år.
|
|
#6
|
|||
|
|||
|
5 prosent av grekerne er ansvarlige for 85 prosent av den ubetalte skatten. Snyterne er altså i all hovedsak en steinrik elite.
Som Syriza nå vil kreve mer skatt av. Det får de ikke medhold i. Forstå det den som kan. (Ja, vi venter fremdeles på informasjon fra dere som har skjønt de store linjene.) |
|
#7
|
|||
|
|||
|
Citat:
|
|
#8
|
||||
|
||||
|
Citat:
|
|
#9
|
|||
|
|||
|
Citat:
Citat:
Vel, deg om det. Jeg synes at dette dreier seg om helt andre ting, men du er selvsagt i din fulle rett til å være uenig. |
|
#10
|
||||
|
||||
|
Citat:
Att jag valde att reda ut att jag inte var den som efterlyst ekonomiska kunskaper i diskussionen var för att du raljerade om att du väntade på svar, vände dig till "er" och gjorde det i ett svar på något som jag skrivit. Det var alltså väldigt lätt att få intrycket att jag var inbegripen i "er". Förresten: att jag inte kommenterade ditt påstående om att skattesmitarna huvudsakligen är en stenrik elit beror på att det är väl belagt sedan tidigare att undandragandet av skatt finns på alla nivåer i samhället. Senast redigerad av inkfish den 2015-06-26 klockan 08:08. |
|
#11
|
||||
|
||||
|
Dubbelpost...
Senast redigerad av ErOg den 2015-06-25 klockan 22:44. |
|
#12
|
||||
|
||||
|
Citat:
Det låter ju helt orimligt, och hur kan du dra slutsatsen att det huvudsakligen är "stenrika" som inte betalt skatten? Du skriver ju att det är ju den OBETALDA skatten? Generellt är det ju vanligen höginkomsttagare som står för majoriteten av skatteinbetalningarna (i alla fall i t.ex. Sverige). |
|
#13
|
|||
|
|||
|
Citat:
Tallet er hentet fra en tidligere bloggpost jeg skrev, og er basert på flere kilder. F.eks denne (New York Times): "If Greece’s 1,500 biggest tax debtors paid, the government would easily wipe out its budget deficit for 2013." Men du kan også finne nyere eksempler: "Put another way – 87% of the tax is owed by 15% of the defaulters, with a minimum of 8% owed by 0.15% of the defaulters." https://brianmlucey.wordpress.com/20...cts-and-myths/ |
|
#14
|
||||
|
||||
|
Citat:
![]() Citat:
Försenat tack Admirala, för detta och mycket mer. |
|
#15
|
||||
|
||||
|
Thira - Men nu handlar det ju om Grekland. Som artikeln säger, en informell ekonomi på 25 procent av BNP är högst andel inom EU. Skatter står dessutom i fokus i förhandlingarna i Bryssel eftersom de ingår i Tsipras förhandlingsbud, han lovar öka skatteintäkterna. Detta har t ex IMF redan ställt sig rätt kallsinniga till, det räcker inte.
Du får ursäkta men huruvida är svenskarna är lika goda kålsupare är rätt så beside the point när det gäller hur grekiska krisen ska lösas. Senast redigerad av inkfish den 2015-06-25 klockan 22:24. |
|
#16
|
|||
|
|||
|
Citat:
Och sen har jag aldrig påstått att det på något sätt har direkt med den grekiska krisen att göra. Men det förstår du nog. |
|
#17
|
||||
|
||||
|
Citat:
Men, jag vill inte vara cynisk för grekerna är nog inte ensamma om detta, vi gör likadant i alla länder och vaknar väldigt ofta för sent till livets realiteter. Det sorgliga är ju att nu är det de oskyldiga som får lida, en tappad generation som du skriver. Det skulle ju vara otroligt viktigt för grekerna att få känna att det finns en ljusare framtid. Nå, i morgon borde nu den slutliga lösningen komma. Få se. Grekland vill ju ha en skuldavskrivning enligt vad jag har förstått. Och det är väl ganska uppenbart att det är den enda utvägen sist och slutligen. Också IMF stöder det, men jag antar att det politiskt är en svår nöt att knäcka för de övriga euroländerna. Framför allt just nu. Senast i går "lovade" Finlands tillfälliga finansminister Timo Soini (Sannfinländare som hela tiden har varit emot alla stödpaket osv) att Finland inte kommer att godkänna några skuldavskrivningar (vår riktiga finansminister och även statsminiser var naturligtvis i Bryssel). Men enligt vad jag har förstått så är det viktigaste man väntar sig av Grekland det att de genomför de reformer som behövs. Och nu litar man inte på att de kommer att göra det. / Anne |
|
#18
|
|||
|
|||
|
Citat:
![]() Jag hade också fullt upp och hade inte tid att kolla Bloomberg direkt men då det står i början av artikeln förutsätter jag att den intresserade själv kan leta upp artikeln. Vad jag menade när jag skrev så att Sv.D inte brukar vara så objektiv är för att jag anser att de ofta har rapporterat om Greklandskrisen ur ett väldigt kallt perspektiv hittills (och någon annans än min egen åsikt om detta ger jag inte). Och ja, jag har följt det de har skrivit. Just denna artikel var det ingen större konstigheter med. Väldigt affärsmässigt och med rätt stor frånvaro av den mänskliga aspekten vanligtvis dock. Och dfr har min tilltro till tidningen rent generellt changserat (å andra sidan var den inte översvallande innan heller). Jag anser vidare att jag har all rätt i världen att tolka media på det sätt jag uppfattar den. Något annat är ju rätt svårt liksom. Senast redigerad av Thira den 2015-06-24 klockan 20:41. |
|
#19
|
||||
|
||||
|
Citat:
Skatter hit och kvitton dit. "Ordning härskar i Berlin". |
|
#20
|
|||
|
|||
|
Noen fakta:
Dette forslaget fra Hellas har kreditorene sagtnei til - og førte til møtebrudd natt til torsdag: • Pensjon: Generell pensjonsalder heves mellom 2016 og 2025. Trygdeordninger for vanskeligstilte beholdes. • Moms: Hellas viderefører sitt system med tre momsnivåer på 6, 13 og 23 prosent. Långiverne har ønsket to nivåer på 11 og 23 prosent. • Økt skatt på høy inntekt: Skattene økes på inntekt over 50.000 euro, men senkes på inntekt under 30.000 euro. Ny skatt på 8 prosent på inntekter over 500.000 euro. • Økt selskapsskatt og luksusskatt: 12 prosent skatt på overskudd over 500.000. Skatt på dyre biler, båter, fly og svømmebasseng. • Privatisering: Krav om at private kjøpere må være allmennaksjeselskap og forplikte seg til å støtte den lokale økonomien. Privatisering av teleselskaper og kraftselskaper stanses. • Lønn i offentlig sektor: Ingen nye kutt. • Offentlige utgifter: Kuttes med 200 millioner euro. • Budsjettoverskudd: 1 prosent i 2015 og 2 prosent i 2016, ikke 3 og 4 som lovet tidligere. • Obligasjoner: Hellas ber om lån for å kjøpe tilbake statsobligasjoner til en verdi av 27 milliarder euro. • Investeringer: Hellas ønsker en avtale med EU-kommisjonen og ESB om finansiering av ny infrastruktur. • Samlede kutt i 2015 og 2016: 7,9 milliarder euro, 69 milliarder norske kroner. (Kilde: NTB) |
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|