Rum med utsikt i Grekland

[Kalimera]

RUM MED UTSIKT. DEL 8. SPETSES.

Idag på morgonen slögick vi ner till hamnen på Hydra där vi sa adjö till bil- och mopedfriheten. I hamnen var det fler åsnor än vanligt. Det hade kommit nya varor som skulle transporteras till byn. Några frågor dök upp: Om man bor på Hydra, hur tar man körkort då? Hur många Hydrioter HAR körkort? Det får vi ta reda på nästa gång vi kommer hit.

Vi åkte Flying Dolphin till Spetses. Det gungade en del, vinden (som varit obefintlig i flera veckor) hade dykt upp under natten. På Spetses möttes vi av två saker som inte fanns på Hydra: motorljud och (1) rumsuthyrare. Spetses sägs vara en bilfri ö, men det är en sanning med modifikation.

Det tog fem veckor innan vi möttes av rumsuthyrare i en hamn. Fem veckor! Sicken skillnad mot Kykladerna där man inte bara möts av rumsuthyrare, man angrips av dem. Vi brukar i 99 fall av 100 ignorera rumsuthyrarna och leta på egen hand. Just denna gång var nummer 100. Vi var trötta och orkade inte leta.

Den enda rumsuthyrare som fanns i hamnen ställde den klassiska frågan: Rooms? Searching for rooms? Vi svarade med ett glatt YES! Han såg perplex ut. Oklart varför. Tyst blev han i alla fall. Kände att vi var tvungna att ta initiativet och ställde den lika klassiska öluffarfrågan: Where is it and what is the price? Ingen av frågorna fick något svar. Han mumlade något. Vände sig till sin kompis, pratade på grekiska, mumlade igen och tittade ut över havet. Då gick vi vidare.

Vi gick mot stranden, stannade vid busshållplatsen där vi satte oss ner för att fundera. Visste inte riktigt var vi ville bo. Staden var mer utbredd än vad vi hade trott. Vi hann inte mer än sätta oss innan en liten haltande dam kom fram och frågade om vi letade efter rum. Visst sa vi, var ligger det? Damen pekade mot ett hus tvärs över gatan.

Såg okej ut så jag följde med henne och tittade på de två rum som var lediga. De var lite väl små, ganska dyra och saknade både balkong och utsikt, men välmöblerade och fräscha. Jag gick tillbaka till Camilla och rapporterade. Vi velade. 45 € kändes lite väl saftigt. Vi visste sedan tidigare att boende är dyrt på Spetses och att tillgången på rum är begränsad, men ändå. Till sist sa vi ja, vi orkade helt enkelt inte leta rum denna gång.



På bilden ser ni utsikten från ytterdörren i rum 2 på Villa Marina i Spetses stad. Betyg på utsikt: 2.

Fler bilder från denna tämligen galna dag finns här.

[Alala]

Janne, när jag läser denna tråd undrar jag om ni har lust att göra en liknande långresa igen? Alltså utan att tänka på om det i praktiken är möjligt eller inte. Ni upplevde ju väldigt mycket och reste omkring mycket. Lockar något liknade? Det måste ju ha varit en upplevelse för livet. Eller har ni blivit för "gamla och bekväma" t.ex? Man kan ju för all del förboka rum så skulle man slippa onödig krånglande. Eller har ni kanske inte bara lust? Eller, säger ni till varandra, tänk om vi skulle göra det igen!

/ Anne

[LaRose]

Intressant fråga, Alala!

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Alala

Eller har ni kanske inte bara lust? Eller, säger ni till varandra, tänk om vi skulle göra det igen!

Faktiskt inte. Det var ”once in a lifetime”. Den resan var så himla bra att den inte kan göras om. Sedan har vi förstås blivit bekväma, och något mindre nyfikna. Lockar inte att flacka runt längre. Vi får leva på våra minnen.

[Alala]

Ursprungligen postat av Kalimera

Faktiskt inte. Det var ”once in a lifetime”. Den resan var så himla bra att den inte kan göras om. Sedan har vi förstås blivit bekväma, och något mindre nyfikna. Lockar inte att flacka runt längre. Vi får leva på våra minnen.

Bra så. Och om ni vill kan ni resa tillbaka till ställen ni vill uppleva på nytt.

/ Anne