Promenaden genom olivlunden till Lichnos

[anni]

Hej på er alla vandrare!

Det är konstigt hur olika man upplever saker.
Jag gick ensam (mötte kanske fyra personer på hela vägen) genom olivlunden till Lichnos och vidhåller att det var en speciell upplevelse.

Träden med sin dämpade färgskala, de svarta näten, tystnaden (förutom cikadorna) var mycket stämningsfullt.
Jag fotograferade en hel del och har haft bilderna som underlag till mina målningar när jag kom hem.
Vandringen tog ca tre kvart och visst var sista biten lite tjatig och brant, men mer än två tre bilar kom det inte (slutet av sept.)
Några hundar såg jag inte till men väl två åsnor.

Jag gick stigen två gånger medan jag var där men jag var lite lat och tog båten hem.

Anni

[Eva L]

Tycker också att olivlundarna runt Parga är fantastiska. De svarta näten och ljuset som silar in mellan träden får mig att tänka på en film av Theo Angelopoluos.

Lite som att vandra i en saga. Olivlunden utanför Della för var det bästa med mitt boende. Vackert när dimman en kväll la sig mellan träden. Måste bli underbara tavlor som du målar.

Eva