Resa till Grekland 1974 i den gamla folkvagnsbussen , del 1

[Monica P]

För ett tag sen hittade jag en gammal dagbok. Jag hade alldeles glömt bort den, och det var rätt kul att bli tillbakaskickad 34 år!

Eftersom den till största delen handlar om vår långa Greklandsresa som komplicerades av Cypernkrisen tänkte jag att det kan vara av intresse för Kalimeras läsare att hänga med 34 år bakåt...några bloggar framöver.

Jag har bara tagit med sånt som för berättelsen framåt. Men lite priser och sånt ger en bild av sjuttiotalets standard. Då som nu är förstås relationen inkomst/utgift det som är intressant, inte summan på lönebeskedet eller priset på bensin...då åker vi då...!

Motala 18 juni 1974
Vi har faktiskt bott här sen i mars- den andra mars kom vi hit. En positiv tid på många sätt.
S har jobbat på Luxor sen den fjärde mars. Hans timpenning är nu 14.70, och han har inte ackord, så den stressen slipper han. Själv jobbar jag på BS i Vadstena och är lite trött på resorna, men jättenöjd med arbetskamraterna. Det bästa är väl att jag har alla onsdagar lediga. Barnen är hos dagmamman Anita och trivs bra vad jag förstår. Det blir ju långa dagar, men den här lediga onsdagen kompenserar en del. Jag tycker att jag tjänar bra, KA 20/21 som är 3660 i grundlön, jag har 5/6 av det.

På vår lediga tid har vi mycket att göra. Jag håller på med översättningar av grekiska läkarintyg åt Exportrådet/FK. S hjälper en kompis som ska ta körkort. Men mest jobbar vi med folkvagnsbussen som ska bli klar till långa resan. Vi har satt heltäckningsmatta på väggarna och satt in en avsågad säng på längden. Den är fin med stor taklucka och extra små fönster runt om i takkanten.

Resan till Grekland ska börja den 6 juli, dagen innan Irenes födelsedag. Jag har köpt en ny kartbok men i övrigt inte hunnit göra fler förberedelser.

Ekonomin har vi just nu ordning på, och vad det är skönt att inte vara pank! 1974 ser ut att bli vårt bästa år hittills eftersom vi båda har jobb.

Vi är nöjda med lägenheten på Prinsgatan. Barnen har ett rum och vi vuxna sover i vardagsrummet. Vi har just inga möbler så det räcker bra.

20 juni
Vilken stress, vi försov oss, så barnen och jag fick springa till dagmamman utan frukost och jag hann till bussen i sista minuten.
Jag klippte Micke i går, snaggad kort-kort, det ser jättegulligt ut. Irene kan snart ha hästsvans som hon önskar. S är långhårig också, han ska vänta till Grekland säger han.
Jag tycker det är skönt med kort hår.

22 juni.
Vi har jobbat med bussen hela midsommarhelgen. Skurit till och skruvat fast matta på bakdörren och målat golvet där fram. Framdörrarna är kvar att klä. Vi är stolta över vårt verk. Barnen kan sova på längden och tvären och alla grejor ryms under sängen.

Vädret har varit ostadigt men alla är glada över regn denna torra vår. Ungarna är jättetrevliga nu ett tag, äter bra, sover bra, leker i stället för att bråka. Irene läser för Micke om dom inte leker ute och springer upp och ner för trapporna. Micke klarar inte träskorna så bra än, bättre med sandaler.

25 juni.
S får lön idag så att vi kan betala hyran och en del annat. Men vi har pengar! För första gången har vi 1000 kronor över! - Och det lär behövas till resan.

[IRSA]

Det finns inget roligare än att läsa gamla dagböcker. Det ska bli kul att följa er resa.

Irene

[Eva L]

Jätterolig läsning Monica.

Eva

[Rose-Marie]

Jätte spännande läsning. Längtar att få höra resten av berättelsen.

Rose-Marie.

[Wardakis]

Ska bli spännande att följa er resa. Mina föräldrar köpte en folkvagnsbuss 1959 som vi semestrade i! Pappa sov i framsätet. Sofforna mitt emot varann och en hemmasnickrad mellandel där mamma och mina två systrar sov. Jag fick plats vid bakrutan! Det var tider det! Och så sydde mamma gardiner med äppen på som vi kunde dra för på kvällarna. Har för mig att den gjorde omkring 90 km/h vid gynnsamma förhållanden. Er buss var kanske lite snabbare?
Gunilla

[Eva L]

Monica har du läst boken Vi sålde våra liv som handlar om arbetskraftsinvandringen till Sverige på 60-talet. Skriven av en grek och hans fru med rötterna i Norrbotten. En av mina nostalgiböcker som tillsammans med några Doris Lessings böcker klarade min utrensning av gamla böcker vid den senaste flytten. Sen fick Lessing nobelpriset och barnen störtade till min bokhylla.

Eva

[Riitta]

Härlig läsning Monica. Känner igen mig på det viset att var själv småbarnsmamma på den tiden Fast några Greklandsresor fanns inte i min värld då
Väntar med spänning på fortsättningen

Riitta

[UlfWiman]

Heja Monica.
Jag visste inte att du var till Grekland 2 år före mig.
Kul att läsa. Du kanske blir som jag nostalgisk ibland. Tänk om laptops hade funnits på den tiden. Jag kommer att spara det du skriver för att ha som uppmuntring emellanåt.

Uffe

[Monica P]

Mer kommer vartefter, men det är mycke´nu, gäster på löpande band.
Gunilla: vår buss hade ganska svag motor, så motluten efter Kassel var inget att skämta om...
Eva L: Nej, den boken har jag missat. Ska kolla med syrran som har allt.
Uffe: Känn dig omkörd, jag var i Grekland redan 1965 men det blev mer frekventa resor sen jag träffade min man. Jag har tappat räkningen på resorna men minns bilarna: VW-bagge, Gammal Wauxhall Victor , Gammelmersa, Gammelfolkvagnsbuss de Luxe, halvny folkvagnsbuss med extrastark motor, Volvo 142, halvgammal VW Passat, Mersabuss/van...och några resor med vänner som hade skapliga bilar . En del returer med tåg eller flyg eftersom min semester inte passade ihop med makens, via Balkan eller Italien med tonårsgrabbar i släptåg. Kul att ha gjort dessa resor, men nu passar det mig bra att sitta still.

[UlfWiman]

Utan att vara fräck i munnen Monica.
Är det månne åren?
Jag erkänner mig besegrad.
Om det kan vara något plus så rymde jag till Mallis när jag var 17 och hade börjat jobba.
Snacka om cirkus hemma. Tror att resan kostade 175.- men är inte säker.

Uffe den besegrade

[kirtor]

Dette var kjempemorsomt å lese om. Gleder med til fortsettelsen.

[Getty]

Monica, vad roligt att du delar med dig av ditt äventyr. Jätteroligt att läsa och jag ser också fram med spänning på fortsättningen.

//Ingela

[Monica P]

Just det, Uffe, det är åren som tynger de gamla benen . Så skönt att slippa planera en massa resor...i och för sig ska jag till Sverige i februari, det ska bli roligt, men skönt att inte köra Europa hit och dit. Autobahn kan man ju få nog av, för att inte tala om Autoput och Autostrada.

[Riitta]

Monica,dom där benen såg då inte tunga ut precis
Pigga och raska skulle jag hellre kalla dom

Riitta