Brännässlor

[Monica P]

...har jag gott om. Efter de rikliga regnen har de satt fart och finns nu i riktiga drivor ihop med såna där gulingar som liknar harsyra och som inte ens får och getter äter.

Nässelsoppa står inte på menyn här, så jag sätter på mig handskar och river och river. Ofta följer rötter med och en jordklump, det är ännu fuktigt i jorden. Håller jag på så här kommer den ynka kvarvarande jord vi har på tomten att hamna i kompostlådan ihop med grönskan.

Många säger att det är bäst att inte lägga ogräs i kompostlådan, men här ar ALLT ogräs, så jag struntar i de goda råden.

När det torkar upp lite ska jag bränna kvistar också, som Hasse Alfredsson skrev en bok om. Först ska dock vännen Menelaos komma och klippa ner vinrankorna, han gör det så bra.

Tjocka röda Kokkinoulis gör mig sällskap, snarare välter han mig i sina vänliga krumbukter. Han tycks inte lida av brännässlorna, eller så är han en cool kille och låtsas som ingenting.

Om någon vet hur man tar död på brännässlor tar jag emot såna råd. -De är lite annorlunda än såna som växte kring lagårn hemma i Jämtland: frodigare, grönare, större blad, inte så ilskna.

Det fanns ett brunnshus på vår gård, där det hängde liar och andra farligheter. Där fick nässlorna växa fritt, antagligen för att barn skulle hålla sig ifrån det där huset. Slipstenen stod där också, har du dragit slipsten?

(När man ideligen förirrar sig in på barnatiden håller man på att bli åderförkalkad. Där ser man...)

Ikväll är det en kväll med nöjesliv: först ska jag till å-hemmet och mata Jaja med yoghurt och banan och prata med fru Katerina, den enda i det rummet som inte är åderförkalkad, vi har det trevligt. Hon har barnen i Australien så det blir inte så ofta besök.

Sen ska jag till Amoni som har REBETIKO-kväll, sälja biljetter och vin och sjunga med, älskar rebetika. Bara nöjen, ska ju vara nyttigt mot åderförkalkningen.

[yannis]

Vi hade brännässlor nedanför vår stuga på skäret. Man såg knappt havet som låg 30 meter nedanför. Med fara för sitt liv gick man ner.
Inköp av lie! Arne jobbade under 2 somrar i slutet på 80-talet. Nu har vi inga brännässlor.

Birgitta.

[Monica P]

Birgitta, att slå med lie är en konst! Jag har minsann försökt, men det blev inte bra. Min far, som var kortväxt, hade alla sina redskap efter sin längd, och jag fick spadar och grepar efter min längd, morakniv i barnstorlek , dock ingen lie.

Vi urtidsreliker som var med på den tiden lär aldrig kunna förmedla till nutida släkten den otroliga doften när man slog timotej och klöver och lade upp på hässjan. Prata om
romantik. Egentligen var det hårt och svettigt göra , svärmar av mygg och broms och
hästar som hellre ville hem.

[Spizeman]

Föreslår att koka soppa på dem när de är späda. Vi bjöd vår grekiska familj på nässelsoppa, de vågade knappast stoppa ner skeden.
Det är ju ungefär som spenatsoppa!.o inget konstigt med det.
Numera har nog lien ersatts av andra verktyg som grästrimmare. Även jag är uppväxt på landet o vet hur man hänger hö, och hört hästarnas frustande en sommardag, blandat med doft av gräs

[Monica P]

Grästrimmare och kvist-tugg vore nåt att ha. Alternativt några killingar...

[Netwolf]

Apropå att slå med lie. Ja, det är en konst. Min salig morbror var en mästare på det hemma på gården. Jag har provat med och det är verkligen svårt. Kan man det, så går det undan. Det finns en hel del roliga tävlingar upplagda på YouTube. Bl a denna, där en man med en stor gräsklipparmaskin, tävlar mot en lieman. Han med lien vann!

/Netwolf

[Monica P]

Innan ordet ergonomi var i allmänt bruk var det noga med arbetsställningar hemma hos oss. Min far sa alltid "löft du rätt så vål e lätt". Han hade sitt egna lie-orv och inget annat passade. Man skulle skotta snö, slänga ut dynga o.s.v lika bra mot höger som mot vänster sida. Jag minns inte att han klagade på ryggont, efter alla år i timmerskogen och på gården.

Jag tänker på sånt medan jag river mina nässlor och är glad att jag inte har en massa ris att plantera, småbarn att kånka på och kilometerlånga stigar att bära hem vatten på.

[Monica P]

Fantastiskt, Netwolf, så många liesvingande personer det finns fortfarande.

[Ylva A]

Lie har jag inte sett på Kreta, bara skäror och då får man kröka rygg och hålla i gräsknippet med den andra handen.

Jag fick lära mig slå med lie av min pappa, så det kan jag. Det behövdes för 52 år sedan, då jag hade köpt en sommarstugetomt i Medelpad och ängen med gräs (och brännässlor) behövde kortas. Det var jobbigt men nyttigt. Mest slitsamt hade jag en sommar efter en utlandssemester. Radhustomten brukade jag och min granne hjälpa varandra med, när den andre var borta. Nu reste han bort samma tid (utan att berätta det för mig) och fick den egna tomten slagen av sina barn. Gräset var halvmeterlångt, när jag kom hem och omöjligt att kapa med gräsklippare. Tätt gräs och lie var inte heller lätt, men det gick! Men på den tiden, såg man kanske ut som Netwolfs lieman? Knappast nu!

Monica, passa dig för brännässlor i kompostlådan!
/ Jannis

[Monica P]

Jannis, tror du dom hämnas, vad är det jag ska akta mig för? Om det inte blir kompost får dom ligga där i eviga tider ihop med lite av varje. Nån arkeolog gräver väl fram lådan efter några tusen år och förundrar sig över den konstiga civilisationen kring 2018. - Att odla något ätbart har jag gett upp; tomaterna blir stora som stenkulor, och lika goda. Salladen torkar ihop. Solrosorna blev minisåna. Majs var ett otyg att utrota. -Jag gynnar den lokala företagsamheten och låtsas att jag inte känner till besprutning och GMO och sånt.

[Ylva A]

Dom sprider sig dom jäklarna!
/ Jannis

[Spizeman]

Vi försökte odla lite i höstas, dill o lök gick jättebra. Gurkplantorna åt katterna upp på nätterna. Till våren ska gurkan inhängnas o vi ska ställa ut vatten till katterna. Tänkte prova med tomater, hoppas det funkar

[Monica P]

Du lyckas säkert bättre än jag...de drar massor av vatten vilket är en bristvara här och lite salt . Att inhägna odlingen är förstås vettigt. Bra matjord är också en bristvara. Det jag har lyckats någorlunda med är basilika i kruka, och det tuffa citronträdet har massor av frukt och blommor trots att det blev så illa åtgånget av byggnadsarbetena i fjol.