Hur är det att resa ensam?

[Keijen]

Hej!
Förra året blev det en 2-veckors båtluff (Milos, Sifnos & Aten) med min dåvarande pojkvän & jag fastnade verkligen för det! Vill väldigt gärna ge mig ut i sommar igen men problemet är att jag inte vet om jag "vågar" ge mig iväg själv samtidigt som det lockar mig oxå... Har rest en hel del tidigare men dock aldrig själv... Jag känner inte att det kommer vara ett så stort problem att vara själv dagtid men senare när det är dags för middag?!? Verkar lite tråkigt att äta själv kväll efter kväll och är som person lite rädd för att "tränga mig på" andra... Förra året åkte vi de två sista veckorna i juni och tycker att det var ganska lite turister ute då. Om jag kommer iväg i år igen så är det sista veckorna i juni/första i juli som är aktuella...

- Ni som har rest själva - vad har ni för erfarenheter av det?
- Är det svårare att få tag på boende & att få ett bra pris?
- Har ni några tips?
- Skulle väldigt gärna vilja åka till Amorgos, Koufonissi & Naxos - vad tror ni om de två första som ensamresenär; för lugna? (Är 29 år & igen partypingla)

Tack på förhand!

Jenny

[Eva L]

Jag har rest ensam både till Grekland och till andra världsdelar utan några som helst problem. Visst blir det ensamma middagar ibland men väldigt ofta är det lättare att få kontakt med andra människor när man reser utan sällskap.

Vanligtvis får du rummet 5 euro billigare när du reser ensam.

Eva

[malou]

[quote=Keijen;82391]Hej!
..

- Ni som har rest själva - vad har ni för erfarenheter av det? Bare positivt, det er 'annerledes', men absolutt trevligt å reise alene - i Grekland; trygt og spennende på samme tid, tjejer (?) damer blir møtt med respekt om man holder seg til kodene. Spise middag alene? - helt ok, og vill man ha selskap er det det minste problemet. Man får iblant tåle noen 'uff, så trist' å være helt alene-blikk, selv om man har det kjempebra- jeg trives i hvert fall.
- Är det svårare att få tag på boende & att få ett bra pris? Har aldri hatt problem med å få bra boende, booka på plass eller via nettet - første natten er det ofte ok å vite at man har en seng. Be om å få 2. etasje (hva heter det på svensk?) eller ev. høyere, fint at at inngangen ikke er rett inn fra gaten når man bor alene. Oftest er innehaveren spesielt opptatt av - om man reiser selv - at man har det bra og kommer 'trygt hjem' om kvelden.
- Har ni några tips? Reis i vei og gled deg! Spar kanskje litt på gin&tonic om du går på bar ensam, vær deg selv, snakk med mennesker, gjør de tingene du ellers ville gjort.
- Skulle väldigt gärna vilja åka till Amorgos, Koufonissi & Naxos - vad tror ni om de två första som ensamresenär; för lugna? (Är 29 år & igen partypingla) Amorgos og Naxos høres bra ut! Koufonissi kan bli tråkigt. Ikke mitt favorittsted. Kjenner dog single personer som stortrives der, også på campingen.

God tur!

[eija]

Hej!
Jag är nog mycket äldre än du, men har också rest i Grekland under de sista 20 åren oftast ensam (dock också med barnen och några gånger med min kära make, som inte alls är nån grekofil!) och aldrig har jag haft några större problem!
Förstås har jag nån gång gråtit, känt mig så ensam. Som värst var det på Ios i början av juni då jag verkligen inte hittade nån levande person i hela byn. Det var en total stillhet, alla ställen var stängda. Jag ville bort ännu på samma kväll!

Det beror säkert mycket på ens personlighet hur man ska erfara resandet ensam.
Jag tycker om att vandra i naturen och besöka museer och kyrkor osv.
Har bott också i Amorgos och Naxos, båda var härliga ställen och det var lätt att hitta hotelrum, fast det var påsktid. Till Amorgos kom jag nog så tidigt på morgonen att alla ställen var stängda och jag vandrade till fots opp till Chora där jag bodde två nätter (klostret Chozoviotissa är absolut MUST). I Naxos hamn väntar ju altid folk som vill hyra ut rum. Och såsom andra skrev här tidigare, är det ingen konst att få ett enkelrum och lite billigare. Jag vet inte hur det månne vara i juli, men i mitten av juni har jag betalt i mindre byar 20 - 25€, men jag har alltid en låg budget!!

Summa summarum: Man kan inte veta förrän man testar sig själv!

TREVLIG RESA OCH TRYGGA ÄVENTYR!!

mvh/Eija

[Stina]

Hej!
Jag har rest själv ett par gånger och jag var då ute i övärlden i nästan fem veckor.
Jag bilade ner från Sverige tillsammans med min hund.
Det var en upplevelse!
Men visst blir det ensamt ibland, dagarna går bra men att gå ut och äta middag själv på kvällarna är faktiskt ingen höjdare...
På lunchen kan man ju alltid ägna sig åt en tidning eller skriva vykort.
Att ordna boende är inga problem, jag hade ju hund med mig också, men det gick oftast bra.
Många säger att när man reser ensam så träffar man så mycket människor, jag håller nog inte riktigt med. Visst pratade jag med många, men det blir mest bara lite kallprat.
De flesta jag träffade på reste ju med sällskap.
Att åka med egen bil som jag gjorde gör ju också att man inte träffar folk riktigt på samma sätt kanske.

Jag kunde ibland på mina resor önska att det skulle vara fler som reste ensamma, då hade man inte känt sig så annorlunda.

Jag tror dock att problemet ofta ligger hos mig själv, att man funderar för mycket på vad andra skall tro och att de tycker synd om en eller tror att man inte har några kompisar

Men jag funderar ändå på att resa själv igen!
För jag trivs med att få bestämma själv och verkligen vara fri
Det är en frihetskänsla att resa själv och den gillar jag!

Så jag känner ofta att jag får lust att ta bilen och dra ner till Grekland igen, det är bara ekonomin som hindrar mig

Mvh. Stina

[Eva L]

Visst är det oftast trevligare att resa med andra men för den som lever ensam kanske alternativet till att resa blir att stanna kvar hemma och då blir det ganska trist. Bäst har jag haft det på mina resor när jag rest tillsammans med mina barn men personligen är jag mer aktiv när jag reser ensam. Mina intressen får då stå i centrum och jag rår helt över min dag utan förpliktelser.

Har träffat många trevliga människor under mina resor och en del har jag kontakt med än fast det gått flera år sedan vi sågs. Vid den senaste resan till Brasilien träffade jag många härliga familjer och hade sällskap både vid vandringar, på utflykter och vid flera middagar. Ibland tog vi bara en drink eller en kaffe på varandras terasser eller vid poolen.

Har under ö-luffar stämt träff med vänner under resans gång och det har varit trevligt att umgås några dagar. Som ensamresande blir man ibland extra ompysslad av familjen eller värdinnan som man hyr av och för den som vill är möjligheterna till en liten semesterflört inte långt borta. Nordiska damer uppskattas överallt.

Eva

[Elisabet]

Jag har bara rest ensam några dagar och jag säger dom flera andra; det går bra och inga speciella problem är förknippat med det.

MEN jag tyckte inte det var roligt att inte ha någon att relatera upplevelserna med. Till och med enkla saker som att peka på en vacker blomma eller höra en gräshoppa blir en mångdubbelt så stor upplevelse när man delar den med någon.

Dessutom är det en av livets största gåvor och glädje att få visa hänsyn till andra - även för en utpräglad ensamvarg och individualist.

Så jag reser nog inte ensam igen, i alla fall inte som det känns nu.

[MIAS]

Jag reser gärna ensam. Har gjort det några gånger, men i flera fall så har jag rest till Kalymnos där jag har kompisar redan, så jag har ju vetat vart jag ska ta vägen . Till Syros åkte jag också själv och där hade jag inte varit förrut. Tyckte då det var skönt att vara ensam ett tag, hade jobbat ganska mycket och såg fram emot en vecka själv. Visst kändes det lite ensamt att äta och bada ibland. Men på det stora hela var det bara positvt. Åt någon gån med mina grannar på hotellet, träffade ett gäng greker jag umgicks med på kvällarna. Annars promenerade jag mycket, mycket mer än jag hade gjort om jag hade sällskap. Man känner sig lite stärkt också tycker jag att man klarat allt själv, båtturer osv...Så har man ju massor av tid att läsa bra böcker.

Rekomenderar det varmt!!

Mia

[ewa.c]

Jag har rest själv till Grekland, Aigina, efter att ha varit där tillsammans med min faster 2 månader innan. Det var både lugnt, skönt och lärorikt samt att jag på denna resa fann mannen i mitt liv härnere och nu provar på ett år i Grekland
Så allt kan hända!
Lycka till

Ewa

[inkfish]

Ursprungligen postat av Keijen

- Skulle väldigt gärna vilja åka till Amorgos, Koufonissi & Naxos - vad tror ni om de två första som ensamresenär; för lugna? (Är 29 år & igen partypingla)

Där har jag varit ensam och haft det hur bra som helst. De gånger jag rest ensam har jag lättare fått kontakt med öbor än annars. Dels skärper man nog till sig och tar kontakt lättare när man är ensam, dels är ensamma personer väldigt synliga för greker eftersom de själva är så sociala. Och då tar de kontakt.

Jag tror inte att du behöver vara rädd för att tränga dig på andra vid middagen på kvällen. Utan att signalera nåt alls blir man som ensamresenär lätt adopterad av par från världens alla hörn - kanske mer adopterad än man själv velat, ibland.

Ett annat sätt att få nån att prata med till middagen är att snabbt utse en stamtaverna. Redan första gången man kommer tillbaka får man mer uppmärksamhet, de vet att ta vara på folk som visar sin uppskattning genom att komma igen. Dessutom kan det finnas andra ensamresenärer som är stammisar på samma ställe och som gärna slår ihjäl en kväll med en ny bekantskap.

[Keijen]

Tack för alla svar!
Jag har inte blivit avskräckt utan nästan ännu mer sugen efter att ha läst om era erfarenheter... Får ta mig en riktig funderare framöver :-)

[Cecilia]

Jag luffade själv i Kykladerna för några år sen, visserligen blev det bara en vecka, men jag hann ändå med tre öar. Blev "Kykladerna-light" med Santorini, Naxos och Paros.

Det här var 2001, när jag var 25 och det precis tagit slut med min fästman. Såhär efteråt är jag väldigt stolt över att jag tog mig iväg själv. Jag lärde känna massor av nya människor, som jag är helt övertygad om att jag inte träffat om jag haft sällskap.

Vad gäller middagarna så var nog då som jag enda gången kände mig lite ensam. Men jag hade mina pocketböcker, ville nämligen inte gå på nåt caféliknande bara för att jag var själv . ville gå på "riktig" restaurang. Några gånger blev jag bjuden att ansluta mig till mina bordsgrannar, för de blev så nyfikna på mig.

Lycka till! Jag tror du kommer få en fantastisk resa, lära dig massor om dig själv och uppleva nya spännande saker.

[Yak]

Jag har också rest en hel del själv, både i Europa, USA och Asien (gillar inte ordet "ensam") och jag kan säga att det fins mycket positivt. Just det att du kan göra som du själv vill, stanna kvar eller resa vidare. Ligga på stranden eller åka på nån utflykt. Du väljer helt själv. Det är nog det skönaste, att få vara själv och bara njuta utan att behöva lyssna på eller rätta sig efter någon annan.
Sen kan det nog bli lite middagar själv, och sådant. Går man ut på en grekisk restaurang så är det nog rätt ovanligt med folk som äter själva. Men det positiva är ju att man kanske får nya bordsgrannar, och vänner!
Kan också sakna någon att dela själva reseupplevelsen med. Just det tycker jag känns mer och mer. Det gör att jag själv inte direkt känner mig sugen att ge mig iväg själv igen på nästa resa (som det ser ut så blir det nog en sväng till GRekland i början på Juni). Men vad gör man om man inte hittar någon som man inte behöver kompromissa allt för mycket med, van att åka själv som man är, och ändå vill iväg?

Inkfish förslag om stamtaverna är faktiskt ypperligt, och det fungerar faktiskt. Jag vet, för jag längtar redan tillbaka till de underbara ägarna på mitt stamhak i Katapola
Angående boende så spelar det inte så stor roll, men i högsäsong är uthyrarna ogärna villiga att sänka priset på ett dubbelrum även om man är ensam så det blir ju lite dyrare. Fördelen som jag har upptäckt är att man kan få billig logi på ägarens soffa när hotellet i övrigt är smockfullt, vilket hände mig på Naxos

[malou]

[quote=Yak;82665]....Inkfish förslag om stamtaverna är faktiskt ypperligt, och det fungerar faktiskt. Jag vet, för jag längtar redan tillbaka till de underbara ägarna på mitt stamhak i Katapola
/quote]

Istemmer med begge. Søker ikke nødvendigvis en stamtaverna, men i blant blir det så. Etter en flott gåtur og mitt evige aftenbad dumpet jeg en gang sliten og glad ned ved et bord på en 'stamtaverna', bestilte middag og vin og virkelig nøt øyeblikket. - I bakgrunnen, ved nabobordet, hørtes fjern konversasjon. Plutselig gikk det opp for meg at jeg var i fokus. 'Hun der har jeg sett før - var nabo på stranden i går - hun er visst fransk- stakkar, hun er alene - og tenk hva det koster å komme ensom hit for å innta middag`. Litt overrasket over denne mangel på høflighet eller diskresjon. Men tenkte, hva så? Så, i løpet av et sekund eller to var verten ved min side - 'har du det bra' ble bekreftet og han la hånden på skulderen min. Helt uvanlig. Så møttes blikkene våre - og vi brast begge to ut i latter. Han visste og jeg visste hva vi lo av. Kvelden var eventyrlig, måltidet var supert.

[inkfish]

Ursprungligen postat av Yak

Kan också sakna någon att dela själva reseupplevelsen med.

Ja, *host*, det där för ju med sig att mobilräkningen kan bli chockartat hög när man kommer hem. Man kan ju skicka hem bilder som mms. Det känns helt nödvändigt i stunden att förevisa vännerna hemma vilken fantastisk middag man just fått in - men det blir jäklarns dyrt efteråt.

Fast det är klart, ibland undrar man dan efter när man hittar en bild på en halväten saganaki från i går kväll i mobilen

Och inför årets resor har jag en mobil som kan skicka hem videofilmer också, vetefasen hur det ska gå

[malou]

Mobil og sms og mms og store regninger etter man har kommet hjem?
Men jeg vil jo reise alene, vil jo ha lugn og ro, vil ikke ta med hverdagens stress, enten det er jobb eller annet,'alltid-tilgjengelig'-syndromet. Mobilen skrus av det meste av tiden. Og om man i verste fall skulle behøves, ja, da er vel folket der hjemme kapable til å finne en. Selv om en ikke har fortalt hvilket hotell man bor på. Noe annet er det selvsagt for den som vil eller må dele opplevelsene underveis med de som ikke er tilstede.

[inkfish]

Ursprungligen postat av malou

Noe annet er det selvsagt for den som vil eller må dele opplevelsene underveis med de som ikke er tilstede.

Ja, det är ju precis det jag vill

Min mobil är aldrig ett stressmoment eftersom jag inte använder den i jobbet. Den är helt privat. En jobbmobil hade jag inte tagit med mig om jag inte beordrades göra det.

[Janérik]

Jag har aldrig lärt mej förstå detta med MMS, jag är av den bestämda uppfattningen att e-post ska vara i enbart textformat (alltså utan en massa formateringar och bilder och ikoner), diksussionsinlägg här på Kalimera gör jag också helst i grundformat. Varför skulle jag då helt plötsligt börja skicka meddelanden till mobiltelefoner som jag inte vet om mottagaren klarar av att öppna.
Nej, tacka vet jag oformaterad text, billigt och bra.

Mvh Janérik

[inkfish]

Dock är det inte helt lätt att skicka bilder och videosnuttar som oformaterad text, då är det bra att ha MMS-möjligheten

Och man skickar bara till dem man VET kan ta emot bilder på mobilen. Är man osäker mms:ar man bilden till deras mail i stället.

[Janérik]

Ursprungligen postat av inkfish

Är man osäker mms:ar man bilden till deras mail i stället.

Hmm, nu tror jag bestämt att tant håller på att lära mej nånting nytt

Mvh Janérik (också 60-talist)