#1
|
|||
|
|||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Citat:
Citat:
Det er mulig promillegrensene i Hellas nylig er endret, men så vidt jeg vet er den 0,5 og 0,8, dvs du får bot mellom 0,5 og 0,8, men mister ikke sertifikatet. (Når det er sagt er det selvsagt for mye fyllekjøring her, folk kjører med promiller langt over 0,8.) For øvrig kjenner jeg flere som er blitt stoppet i promillekontroll og vært like over en av grensene. Da har politiet bedt dem vente en stund og sagt de bør drikke vann, og så måler de igjen etter 15 - 30 minutter. Citat:
|
#2
|
||||
|
||||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Fantastiskt vilken forskning det finns. Admirala du får gärna ge referenser till den forskningen så jag kan överraska min arbetskamrater som arbetar på en avdelning nära mig och är experter på området.
Eva |
#3
|
||||
|
||||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Promillen i praktiken
Observera att dessa värden gäller en genomsnittlig person. Kroppsstorlek, alkoholvanor mm påverkar. 0,2 Trafikfarlig GRÄNSEN FÖR RATTFYLLERI 0,2 promille: De första alkoholeffekterna märks, lätt värmekänsla. Märkbar hämningslösande effekt, lättare att prata. Förstår tydligt att det är olämpligt att framföra fordon. Det går inte att framföra ett fordon på betryggande sätt. 0,3 Avslappnad 0,3 promille: Avslappning. Brist på koncentration och försämrad förmåga att klara av fina manövrar och små riktningsändringar. 0,4 Oskärpt 0,4 promille: Försämrad bedömning av perifera synfältet. Trafikljus noteras ej. Dålig avståndsbedömning. Försämrad iakttagelseförmåga. 0,5 Upprymd 0,5 promille: Minskad precision i rörelser. Upprymdhet. Värmekänsla. Psykiska spänningstillstånd släpper. 0,6 Varm 0,6 promille: Värmekänsla, förlängd reaktionstid. 0,8 Fumlig 0,8 promille: Överdrivna rörelser. Högljuddhet. Känslouttryck. Tydlig alkoholdoft. 1,0 Vinglig GRÄNSEN FÖR GROVT RATTFYLLERI 1,0 promille: Lätt sluddrighet. Klart förlängd reaktionstid. Försämrad muskelkontroll. Svårt att gå stadigt. Svårt att kontrollera känslor. Vill ofta dricka mer. 1,2 Sluddrig 1,2 promille: Sluddrar. Svårigheter att gå och stå. Lång reaktionstid. 1,5 Packad 1,5 promille: Packad, raglar och ramlar omkull. Sluddrar och sölar. 3,0 Borta 3,0 promille: Uppfattar inte vad som händer och sker. Gränsen till medvetslöshet. 4,0 Död 4,0 promille: Akut (dödande) alkoholförgiftning Risker vid olika promille En onykter förare med 1,0 promille i blodet löper omkring 7 gånger större risk att dödas i en trafikolycka än en nykter förare. För ungdomar mellan 18 och 24 år är olycksrisken 900 gånger högre vid 0,5 promille eftersom de också är mindre vana bilförare. Högre olycksrisk: 0.5-1.0 promille = 13 gånger större risk 1.0-1.5 promille = 100 gånger över 1.5 promille = 150 gånger //PO -från en annan källa.. |
#4
|
|||
|
|||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Noen bør kanskje flytte promillediskusjonen til en annen tråd?
Poenget er at det ikke kan bevises at en promille mellom 0,2 og 0,5 har innvirkning på kjøreferdigheten. Sitatet nedenfor er fra den gangen 0,2-grensen var ute på høring, uttalelse fra Straffelovkommisjonen: Riksadvokaten gikk imot å senke promillegrensen, og ga i høringsuttalelsen uttrykk for at det vanskelig kan hevdes at det er vitenskapelig eller empirisk belegg for at en alkoholpåvirkning i området 0,2-0,4 promille influerer på evnen til å føre motorvogn i en slik grad at det representerer noen økt trafikksikkerhetsrisiko, jf proposisjonen s 20. Straffelovkommisjonen er enig i dette, og viser i den forbindelse også til Straffelovrådets drøftelse i NOU 1987: 11 Promillekjøring s 9 og s 71-72, og til Hauge, LoR 1991 s 305 flg med videre henvisninger. I Hauges artikkel er det for øvrig vist til en amerikansk undersøkelse fra 1964 (Borkenstein), som tvert om tyder på at ulykkesrisikoen er mindre ved promille opp til ca 0,4 enn uten promille. Et tilsvarende resultat er påvist i en tysk undersøkelse fra 1995 (Krüger). På s 7 i proposisjonen er det riktignok vist til en evalueringsrapport etterkant av en tilsvarende lovendring i Sverige i 1990. Brottsförebyggande Rådet anslår der ifølge proposisjonen at «det totale antall ulykker i perioden 1990-1993 ble redusert med ca. 4 pst. som følge av senket promillegrense». I proposisjonen framholdes det imidlertid også at «Det har ... vært tilsvarende og dels bedre utvikling med hensyn til promillekjøring i andre nordiske land som ikke har hatt tilsvarende endring i nedre grense. Det har også i perioden 1991-1993 vært til dels bedre utvikling i andre nordiske land med hensyn til antall drepte og skadde i trafikken.» Av Samferdselsdepartementets høringsnotat 22. juni 1999 s 4 framgår i tillegg at antallet drepte i Sverige gikk ned med 14%, mens nedgangen på samme tid var på 23% i Norge og 16% i Finland. Kommisjonen slutter seg også til Riksadvokatens vurdering av at lovendringen tvert om kan virke mot sin hensikt, og i stedet redusere den avskrekkende virkningen av gjeldende promillelovgivning: «Dersom lovendringen innebærer at vi får et betydelig antall promillekjørere som befolkningen ikke skjønner hvorfor straffes, kan dette bidra til å ufarliggjøre sosiale reaksjoner knyttet til strafforfølgning for det befolkningen oppfatter som lavpromille - herunder den som befinner seg like over den gjeldende 0,5 grense.» |
#5
|
||||
|
||||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Citat:
Däremot finns det en hel del forskning som visar att flera viktiga egenskaper som påverkar bland annat körskicklighet försämras av mycket små mängder alkohol, och det oavsett ålder, kön, körerfarenhet och trafiksituation. Odh DET tycker jag är poängen! |
#6
|
||||
|
||||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
"Poenget er at det ikke kan bevises at en promille mellom 0,2 og 0,5 har innvirkning på kjøreferdigheten."
Rent hypotetiskt.. Om Du efter att ha kört ihjäl ett av mina barn berusad och hänvisar till ovan lovar jag att om möjligt begrava en yxa mellan dina öron.. Sorry, men det är min ståndpunkt oavsett vilken forskningsrapport du än hänvisar till //PO |
#7
|
|||
|
|||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
PO: Sedan när är det OK att rikta dödshot (inkl. hypotetiska/villkorade sådana) mot andra medlemmar i Kalimeraforumet?
Janne:? Admirala och andra: Det är oerhört intressant med en diskussion där vi inte bara talar om kulturskillnader, utan också visar dem. Kanske gjorde det några besvikna att de forskningssammanställningar som Admirala först hänvisade till faktiskt finns? Här kommer en längre argumentation som den som orkar kan läsa. I Sverige (till skillnad från många andra länder) finns en hel del diskussionsämnen som är "socialt förbjudna", och dessutom stängda inom ett visst språkbruk och förutbestämt fokus som gör att det inte är möjligt att föra en saklig diskussion utan att automatiskt få rollen av oansvarig potentiell barnamördare, rasist, fundamentalist, hortorsk eller vad som nu kan vara fallet... Problemet är att det tycks råda förvirring kring betgreppen orsak och verkan. Man bör - ex v innan man uttalar någon slags dödshot - betänka följande: Vad som uppfattas som en orsak till något annat är i mångt och mycket ett godtyckligt val. I själva verket kunde man säga att allt som är ett nödvändigt villkor för någonting annat är en "orsak" till detta "andra". Att alkohol, i aldrig så liten mängd, sätter ned både psykiska och fysiska förmågor är helt klart. Så länge man håller sig till denna enda aspekt verkar det givet att alla länder borde ha en absolut nollgräns. Enligt samma logik borde vi också göra likadant med alla andra faktorer som vi vet ökar risken för olyckor och som samtidigt inte är livsnödvändiga. Om vi exempelvis skulle begränsa hastigheten till 30 km/h på alla vägar skulle vi också rädda liv. Om vi krävde besiktning av alla bilar engång i månaden skulle också det öka säkerheten. Om vi införde fängelsestraff för att inte ha på sig säkerhetsbälte i bilen skulle vi också rädda många liv. Om inga barn fick vistas utomhus skulle heller inget barn bli påkört. Varför gör vi inte detta? Den som inte tycker att vi borde göra allt detta skulle kunna anklagas för att avsiktligt hålla olycksstatistiken uppe. Varför är man inte beredd att köra 30, besikta oftare och hålla barnen inomhus ifall det räddar liv? Svårigheten handlar om hur man ska vikta den ena "orsaken" i förhållande till den andra. I själva verket kan man med fog hävda att den enskilt viktigaste förklarande faktorn för olyckor är det personliga förhållningssättet till trafiken och det egna körbeteendet. Dessa två förklarar med all sannolikhet en överväldigande del av variansen i trafikolyckor. INTE alkoholhalt i blodet inom spannet 0,0 - 0,4 promille. Eller, för att illustrera poängen: För min del skulle jag t ex hellre på en serpentinväg i en gammal buss hellre åka med en genomsnittlig svensk busschaufför som druckit ett glas vin på restaurangen än en spiknykter genomsnittlig grekisk busschaufför. Varför? Jo för att attityd och beteende i trafiken förklarar skillnaderna i olyckor mycket mer... Vad jag försöker säga är att frågan om promillegräns inte är så enkel att den följer konceptet "allt som leder till högre risk måste undvikas". Att acceptera en sådan princip skulle ha orimliga följder. Vilken aspekt av problemkomplexet man sedan i ett visst sammanhang väljer att fokusera på bestäms till stor del av kultur och tid - inte av vetenskap eller något slags "sunt förnuft". Admiralas inlägg är både intressant och relevant. Modigt att ta upp frågan i ett svenskt forum. Admirala: Kanske du inte hade klart för dig vilka åsikter som är "förbjudna" i svenk offentlig och halvoffentlig debatt. Antar att du inte hade väntat dig att få ett svar som handlar om att få en yxa i huvudet... |
#8
|
||||
|
||||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Men herregud Tingstad vad du överdriver betydelsen av PO:s symboliska uttryckssätt. Han beskriver en KÄNSLA - inte en handling som han under några omständigheter skulle utföra. Den känslan är det viktigaste argumentet i den här diskussionen - och det som bör avgöra om man anser att det är ok att dricka små mängder alkohol och köra eller ej.
|
#9
|
|||
|
|||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Citat:
du har på flera sätt rätt i ditt inlägg. Jag vill dock påpeka att det i din uppräkining av faktorer inte ingår varken attityd eller personligt grundbeteende (alltså vid 0,0 promille) i trafiken. DET är också en poäng. Och samtidigt är denna poäng något som utgör ett principiellt problem i all forskning inom området - nämligen att man rent metodologisk behöver kunna kontrollera personlighetsmässiga skillnade mellan individer. Och det kan man inte gör på något bra sätt. Detta är också poängen i mitt längre inlägg i den här tråden... mvh Daniel |
#10
|
|||
|
|||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Citat:
Är det OK med villkorade dödshot om de "beskriver en känsla"? Undrar hur en domstol skulle ställa sig till det argumentet. Om sedan känslor explicit räknas som viktiga argument i sakliga diskussioner så måste jag säga att jag blir förfärad. Tycker Du, Elisabet, att det är acceptabelt att vi i forumet använder uttryck som handlar om att sänka yxor i huvudet på varandra? Jag vet inte hur Admirala uppfattar det hela, men jag är övertygad om att många av oss skulle tycka att det är mycket obehagligt att få ett sådant svar. Vad tycker ni andra? Vad säger du PO? /Daniel |
#11
|
||||
|
||||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Ja inte var det väl speciellt mycket forskning Admirala hävisade till. Hennes ex är bara en liten del av ett ganska stort forskningsområde. Håller helt med PO och förstår att hans inlägg är symboliskt menat. Helst borde vi tiga ihjäl sånt flumtänkande som Admirala för fram som bara är till för att rättfärdiga egoistiska personers beteende. Såna inlägg kan bara föras fram av människor som inte behövt meddela en förälder att ett rattfyllo tyvärr kört ihjäl deras enda barn eller varit den som kommer först fram till en olycksplats där ett barn nyss blivit dödad av ett annat rattfyllo. Jag vet att orden är hårda men det är min uppfattning.
Eva |
#12
|
||||
|
||||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Jag brukar naturligtvis inte sänka mig till våldshot, varken symboliska eller verkliga men om man nu kan förringa eller rentav förlöjliga regler som enbart är ägnade till att spara liv så varför skulle jag inte kunna uttrycka mig lika vårdslöst?
Att jag nu uttrycker mig så grovt är ett mått på hur mycket jag känner i frågan, om sedan jurister, politiskt korrekta eller andra tyckare vill ägna sig åt juridiska eller filosofiska spetsfundigheter så må det ingå i yttrandefriheten, jag har min ståndpunkt klar: Rattfyllon dödar barn, jag försvarar mina. Att likna detta vid att "snart måste man väl ha hjälm när man spelar luffarschack" eller framhålla den bedrövliga grekiska trafikkulturen som ett charmigt och frihetslängtande föredömme, det får tyckaren stå för själv. //PO -med yxan i huggkubben |
#13
|
||||
|
||||
Sv: Promillegräns
Är det så att man anser att man är på topp som bilförare med sinnesförändrande drog i kroppen, som alkohol är, eller tycker att det känns tryggast att åka med en sådan förare, är det dags att fundera över hur livet ska gestalta sig framöver. Av yrkesmässig erfarenhet vill jag säga att "don`t drink and drive" är ett gott riktmärke. Av vilken anledning ska en förare dricka alkohol? Vill du försöka hävda till offrets anhöriga att du är en bättre förare med alkohol i kroppen, hur är du då utan alkohol? Det finns en tydlig,enkel lagstiftning angående detta, inga tolkningsproblem. Har man sådana alkoholproblem att det inte går att köra bil utan alkohol finns möjlighet i varje kommun att söka hjälp. det vi diskuterar nu är ett stort samhällsproblem, sen kan man hävda att det finns sådant som är värre och skördar fler offer. Men, detta problem grundar sig i en annan människas ofömåga att hantera det förtroende som det innebär att få färdas på vägarna som förare. Stannar här, detta är en fråga som i allra högsta grad engagerar mig. Gå gärna in på olika sidor , förslagsvis Vägverket där det finns en hel del i ämnet.
|
#14
|
|||
|
|||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Citat:
Det er ikke promille mellom 0,2 og 0,4 som dreper. Man kan gjerne forsvare 0,2 grense, eller 0-grense for den saks skyld, ut fra at promille og kjøring ikke hører sammen, men det er et faktum at de potensielt livsfarlige promillekjørerne har høyere alkoholinnhold i blodet en nevnte grense. Citat:
Jeg synes også at dette blir i overkant personlig. Jeg driver på ingen måte å raller rundt omkring på veiene med promille, hverken her i Hellas eller i Sverige/Norge. Promillegrensen er et følsomt tema (mye mer følsomt enn jeg hadde trodd), men det jeg mener om den er ikke det minste radikalt - iallfall ikke i Norge. |
#15
|
||||
|
||||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Det väsentliga i den här frågan är inte om det går att visa det ena eller andra vid olika promillehalter. Det väsentliga är att det finns tydlig statistik och erfarenhet som visar att alkohol även i mycket små mängder ökar risken för allvarliga trafikolyckor.
Det väsentliga är också att det finns en allmänmänsklig "känsla"/moraluppfattning att trafikolyckor pga alkohol inte ska få ske. Just därför är PO:s känloargument det viktigaste, långt viktigare än vad som går att bevisa juridiskt. Attityd och personligt grundbeteende i nyktert tillstånd, vad har det med saken att göra??? Ingen kan på förhand säga vilken påverkad bilförare som kommer att köra ihjäl någon och vilken som inte kommer att göra det. Vad gäller PO:s förklaring till sitt hårda symbolspråk så tycker jag den är ännu skärptare uttryckt än hans yxbild! Mer sånt och mindre försök att missförstå och skuldbelägga andra debattörer för deras sätt att argumentera, det är inte bara okej i sådana här debatter, det berikar dem! |
#16
|
||||
|
||||
Sv: Promillegräns
En extra fundering över påståendet att alkohol/trafik skulle vara en "socialt förbjuden diskussion"
Jag hävdar att det inte är det och vill jämföra med några tidigare! Är det någon som minns hur det lät när bilbältet kom och senare blev lagstadgat? Eller halv/varsel-ljusen? Hjälm på moped/mc? vajerräcken på 90-vägar? Allesammans jättestora intrång i den personliga integriteten/friheten och som enligt förståsigpåare, privatforskare och Hells Angels (Jo faktiskt!) fullständigt kvävde friheten i landet. Omvärlden hånskrattade, "daylight-volvo, yeah sure" Vad hände? Fick nå´n av dem rätt, eller sjönk olyckstalen, följde omvärlden efter och lagstadgade? Kvar på barrikaderna är enstaka rättshaverister och personer på ytterkanterna av den politiska skalans ungdomsförbund. "Ropen skalla, brännvin åt alla" eller "Fri sprit och bredare trottoarer" Samtliga dessa små uppoffringar/åtgärder inkl, promillegräns hindrar inte trafiken på något sätt och har blivit helt naturliga och självklara för majoriteten av oss. Att sänka hastigheten till trettio eller varför inte noll? Behöver jag utveckla det bland vuxna? //PO |
#17
|
|||
|
|||
Sv: Vet vi hur bra vi har det?
Citat:
Utdrag fra artikkel i Aftenposten: -Siden 1995 er det ikke ført statistikk som viser forekomst av alkohol hos bilføreredrept i trafikk-ulykker eller involvert i andre trafikkuhelli Norge, forteller Asbjørg S. Christophersen, avdelingssjefved Statens rettstoksikologiske institutt (SRI).(…) -Jeg har registrertat enkelte politikere og fagfolk allerede uttaler at 0,2-grensen har sørget for færre ulykker med rusede førere.Da lurer jeg på hvor i all verden de har det fra, for det fins altså overhodet ingen oversikt, påpeker Christophersen. Citat:
Utdrag fra artikkel Søvnighet ved dødsfall blant bilførere, Bjørn Bjorvatn i Tidsskr Norsk Lægeforening: Det er gjort flere studier på prestasjonsevne etter langvarig våkenhet. Disse viser at kjøreevnen etter 17 timer med kontinuerlig våkenhet tilsvarer kjøreevnen ved en promille på 0,5. Etter 21 timer med kontinuerlig våkenhet er kjøreevnen tilsvarende en promille på 0,8. Citat:
Man kan gjerne si at følelser er viktigere enn fakta, men fakta er nå en gang det som legges til grunn når nye lover skal lages, eller man skal endre en gammel. I tillegg kan det hende at promillegrensen på 0,2 virker mot sin hensikt, og da hjelper det iallfall ikke om det "føles" rett å ha den: Kommentar av Av Harald Aas Tidsskriftet SAMFERDSEL utgitt av Transportøkonomisk institutt: Endringen av promillegrensen fra 0,5 til 0,2 kan gi inntrykk av at man har vunnet et stort slag for trafikksikkerheten. I virkeligheten kan det bety at både ressurser og fokus er tatt bort fra det som, til tross for dårlig datagrunnlag, trer fram som det virkelige problemet i trafikken – nemlig de som kjører med høy promille. Utdrag fra rapport/undersøkelse foretatt for Samferdselsdepartementet av Transportøkonomisk institutt: De fleste promilleførere innblandet i ulykker har promille over 1,0 (…) minst to undersøkelser viser at det først og fremst er førere med promille over 1,0 som blir innblandet i trafikkulykker. Halvparten av drepte førere med promille i Norge rundt 1990 hadde promille på 1,8 eller mer. I følge tabell 1.2 i kapittel 1 hadde bare 16 prosent av alkoholpåvirkede førere innblandet i trafikkulykker i 1992 promille på 0,49 eller lavere, dvs. i det området som den senkede grensen først og fremst skal påvirke. Tabellen viser også at alkoholpåvirkede førere innblandet i trafikkulykker i gjennomsnitt hadde promille over 1 i 1991. Forslag fra stortingsrepresentanter om gjeninnføring av 0,5 promillegrense, utdrag: Stortinget vedtok i juni 2000 å innføre en ny promillegrense på 0,2 promille for fører av motorvogn. Denne lovendringen trådte i kraft 1. januar 2001. Det er allerede kommet sterke reaksjoner fra trafikkfaglige hold, og særlig fra politiet. Politimestrene i Uttrøndelag, Troms, Bergen, Lillehammer og Kristiansand har vært svært kritiske til den nye lovbestemmelsen. Det samme er lederen for Politiets Fellesforbund Arne Johannessen. De fremhever at det er usikkert om promille mellom 0,2 og 0,5 promille har innvirkning på kjøreferdighetene. For eksempel uttaler politimesteren i Uttrøndelag politidistrikt Kjell Waclawczyk til Nettavisen 26. Februar 2001 at han ikke selv gjennom 30 år i politiet har sett en eneste sak der promille under 0,5 har vært årsak til en ulykke. Videre blir det påpekt at politiet har mer enn nok oppgaver de skal ta seg av fra før, og håndheving av den nye promillebestemmelsen vil ta ressurser bort fra oppgaver som burde ha vært prioritert. |
#18
|
||||
|
||||
Sv: Promillegräns
" jeg synes "drapstrusler" (og bejubling av dem) ikke hører hjemme i en debatt. Jeg skulle ønske vi kunne behandle hverandre med respekt. Kun om jeg hadde sagt (noe så dumt som) at jeg har tenkt å kjøre gjennom Sverige i fylla for å bevise at det går bra, ja så kunne øksekommentaren være på sin plass. "
Genom att argumentera för mer alkohol i trafiken har du enligt mitt sätt att se saken visat att du gärna skulle köra lite berusad ibland. Om du kör berusad i närheten av mig eller de mina anser jag att du av ren egoism eller dumhet hotar oss till liv och lem på riktigt och inte symboliskt. Och Du kräver respekt? //PO |
#19
|
||||
|
||||
Sv: Promillegräns
Tips på några resmål:
Kongo, Komorerna, Togo, Dominikanska Republiken, Etiopien, Laos - har ingen lagstiftning som förbjuder bilkörning under alkoholpåverkan. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Rattfylleri //PO |
#20
|
||||
|
||||
Sv: Promillegräns
Som man söker får man svar!?
Jag googlade på "rattfylleriolyckor statistik" och hittade bla. följande sida från vårt kära och erkänt lika törstiga grannland Finland. Några snabba klipp därur: "Enligt undersökningar som utförts av det amerikanska National Insitute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) har man inte funnit någon sådan nedre gräns för alkoholhalten i blodet, där köregenskaperna inte alls skulle ha försvagats. Redan en berusning på 0,1-0,2 promille påverkar i någon mån funktionerna." "Enligt flera undersökningar börjar problemen att fördela uppmärksamheten vid en berusning på nivån 0,2 promille. Jämfört med nyktra bilister ökar en berusning på 0,2 - 0,4 promille risken för olyckor med 1,4 gånger. " "Av de 18 - 20 åriga personer som omkommit eller skadats i trafiken har ca 30 procent haft en alkoholprocent på 0,1 - 1,1 promille i blodet" Du väljer att tro på vad du läser i kvällspressen eller på vad en polismästare inte har sett.. allt för att legitimera en helt onödig risk.. Engelsmännen har ett uttryck: "You are flogging a dead horse" //PO Senast redigerad av PO den 2006-09-09 klockan 13:15. Anledning: felstavning |
|
|