![]() |
#1
|
||||
|
||||
![]()
Oj, lite nervöst.
Maken ska åka till Sverige och träffa barn och vänner. Förr, jag menar före datortiden, var det så enkelt att fixa biljetter: man pratade med nån på en resebyrå och fick direkt en riktig biljett i handen mot kontanta medel. Numera måste jag ju pilla på datorn, i mitt fall förvirrat -och sen raskt överlämna problemet till sonen i Sverige som är rätt generation...han ordnade alltihop och jag känner mig verkligen som fel generation! Jag har inte fixat boardingkortet än, NÅT ska jag väl klara av??? Har några dar på mig. Ska det bli så här , värre och värre? Signalerna finns, jag har läst om att man knappt har slantar i Sverige länge....i så fall vill jag inte vara med, jag hoppar av datortåget. Det kändes skönt att komma till Grekland för elva år sen. Knappast någon hade dator, och absolut inte pensionerade tanter som jag. Man hämtade ut lön och pension kontant från banken . Ingen kölapp, ibland blev det bråk. Betalade räkningar på olika ställen, inte per giro utan personligen. Då tyckte jag att det var lite gammaldags och rätt behagligt, inte hade jag bråttom heller. Ingen stressad lunchrast att nyttja till såna ärenden, hade tid att sitta och kolla folk. Men den nya tiden har kommit hit, obevekligen, och kolliderar just nu med den gamla tiden. Exempel: Pension, sjukpenning och bidrag fås numera per konto på bank, alla har kort till ATM. Många äldre människor gillar inte alls det där, högst misstänksamma. Åtskilliga yngre använder sig av elektronisk betalning av räkningar. Kölappar finns på de uppsnyggade, ihopfösta bankerna. Deklarera gör man på datorn. Personnummer (AMKA) infördes några år sen Idag finns det datorer i snart sagt alla hem, i synnerhet om det finns barn och ungdomar där. Men motsträvigt betalar de flesta (här på landet) fortfarande med riktiga pengar trots alla annonser om bonus hit och fördelar dit med kort. Ja, ja, jag SKA klara av att skriva ut boardingkortet... Jag väntar bara tills sonen ringer och ger mig stöd... |
|
|