|
|
#1
2013-03-16, 10:27
|
||||
|
||||
"Kéfi"
Begreppet "kéfi" har du nog råkat på om du brukar vara i Grekland.
Det är ett tillstånd av välbehag och livslust som infinner sig på fester och tillställningar, och som jag aldrig upplevt i Sverige.- Då ska sägas att vårt uteliv i Sverige var mycket begränsat, många har säkert annat intryck av fester och folkliv. Vin och andra drycker spelar förstås en ganska stor roll, men , som du säkert märkt, greker blir sällan så berusade att de börjar bära sig åt..."Kéfi" är lust att dansa, sjunga, kramas, vara högljudd, skratta, dela med sig. "Kéfi" är det som präglar en grupp människor som inte kan låta bli att hoppa upp och dansa, solo eller i sällskap. "Kéfi" är när man börjar sjunga gamla vemodiga sånger för full hals så att väggarna darrar. "Kéfi" är när någon drar en historia och alla tokskrattar åt de dråpliga skämten eller, om man inte fattar nåt, åtminstone åt historieberättaren... Vi hade "kefi" i gårkväll på Amoni, jag är fortfarande lite yr. Det började lugnt och fint med att norske Tore spelade några gamla favoriter på pianot. Sen sjöng en ung tjej några intensiva vemodiga sånger. Sen blev det laika och rebetika och alla gamla grekiska favoriter med gitarr, bouzouki, baglama och piano- och alla började sjunga. Några började dansa på det minimala området mellan musik och bord. Avsevärda decibel... När Manolis och Ari och de andra musikerna drog iväg för att spela på nästa ställe hade lira-spelaren Manolis och hans unge lautospelande kompanjon värmt upp, då blev det kalymniska gamla sånger för fullt. Sen var det fiol och lauto och fler sånger...en jätteduktig pianospelande grabb, fler vemodiga sånger... Rätt vad det var sprang doktor Vois, som jag alltid upplevt som allvarlig och lite blyg, ut till bilen och hämtade sin "tsambouna"- säckpipa! och då blev det nästan upplopp, alla började sjunga för fullt och det var inte vackert...men mycket medryckande...dansgolvet fylldes... Så tog Dimitris fram gitarren och då kom vi snart in i det vemodiga stadiet... Märkligt hur många sånger folk kan. Kéfi, alltså, jag hoppas du får uppleva det nån gång. 
|
|
#2
2013-03-16, 21:25
|
|||
|
|||
|
Sv: "Kéfi"
Precis så är det att leva i Grekland. Alla kan sångerna och många sjunger dessutom bra. Kéfikvällar har vi också ibland på Kreta. Då gäller det att passa på att njuta.
Tack för att du berättar för "turisterna". /Jannis
|
|
#9
2013-03-26, 09:57
|
|||
|
|||
|
Sv: "Kéfi"
Du borde ge ut dina berättelser från Grekland. Jag har samlat dem i en särskild mapp: "Monica Pizania berättar" och återvänder då och då till dem när Greklandslängtan sätter in, senast igår. Du kunde slå dig ihop med IngaBritt Tomboulidou. I sin blogg Aktuellt i Grekland har hon berättat om påsksederna i Naoussa i norra Grekland. Två svenskor i Grekland - det skulle bli en jättefin bok!
|
|
#10
2013-03-26, 10:26
|
||||
|
||||
|
Sv: "Kéfi"
Caina, det vore kanske en idé...fast jag tror attt Inga-Britt är rätt person att skriva,hon har verkligen ordning på orden och stor kunskap om Grekland. Själv blir jag bara trött av att tänka på krångel med redigering och förlag och publicitet ... (och inkomster som ska beskattas...
 ).
|
|
#12
2013-03-26, 18:17
|
||||
|
||||
|
Sv: "Kéfi"
Dessa underbara spontana och magiska aftnar, som bara blir och är och som ger en önskan om att kunna frysa tiden... Åh , blir nostalgisk nu men det väcker så många fina minnen till liv... Minnen som format min relation och kärlek till Kreta!
|
 |
|
|
Linjär visning
